Plan för införandet av tullkodexen

Den 1 mars 2024, ska övriga berörda aktörer börja lämna uppgifter om anmälan om transportmedels ankomst samt summariska införseldeklarationer via det centrala externa gränssnittet. Det finns ett införandefönster för de ekonomiska aktörerna fram till den 1 oktober 2024. För trafik från Norge och Schweiz krävs precis som idag ingen anmälan om transportmedels ankomst eller summarisk införseldeklaration eftersom Norge och Schweiz ingår säkerhetszonen.

Från och med den 1 mars 2024, ska en digital anmälan av varors ankomst lämnas för varor som ankommer direkt till Sverige från ett land utanför EU med övriga trafikslag - förutom för varor som ankommer från Norge via väg. Om det gäller det maritima flödet gäller kravet enbart de varor som lossas i Sverige. Anmälan skall innehålla en referens till den summariska införseldeklarationen.

Det innebär förändrade processer och ett nytt uppgiftslämnande för de som aktörer som lämnar uppgifterna. När det gäller hur gränssnittet mot dagens uppgiftslämning som sker via Maritime Single Window (MSW) ska hanteras i väntan på European Maritime Single Window (EMSW), krävs det viss ytterligare analys. Det kan bland annat påverka om vi kommer att behöva kräva en separat anmälan om varors ankomst i detta flöde så här får vi återkomma.

Tullverket kommer att införa en digital deklaration för tillfällig lagring i slutet av 2024. Fram till dess används de övergångslösningar som finns idag. För flyg innebär det att deklarationen för tillfällig lagring lämnas via e-post. För sjö innebär det att i väntan på att European Maritime Single Window finns på plats i augusti 2025 är planen att använda den övergångslösning som finns i sjöflödet avseende deklaration för tillfällig lagring - uppgifterna lämnas via Maritime Single Window (MSW).

För varor som ankommer på väg betraktas tulldeklarationen som en deklaration för tillfällig lagring. När det gäller transiteringsdeklarationer i NCTS kommer dessa att betraktas som deklarationer för tillfällig lagring, vilket innebär att vid transitering ska ingen separat deklaration för tillfällig lagring lämnas.

Bevis om varors tullstatus (PoUS) införs i två faser, där man först digitaliserar bevis för tullstatus T2L/F med en produktionssättning den 1 mars 2024. Detta innebär att de ekonomiska aktörerna från detta datum ska ansöka om bestyrkande och registrera T2L/F via ett externt centralt gränssnitt. Tullmyndigheterna kommer att handlägga ärendena och ett godkännande kommer att ges i varje enskilt ärende. Det identifikationsnummer i form av MRN som tillhandahålls i svaret ska sedan presenteras för tullmyndigheterna vid ankomsten till EU.

Fas 2, som omfattar manifest för tulländamål, planerar man att införa samtidigt med EMSW under tredje kvartalet 2025.

Produktionssättning av förenklad deklaration import sker enligt plan i juni 2024 med en införandeperiod till den 31 december 2024. En av de större förändringarna är att det kommer att bli krav på varukod på tioställig nivå i den förenklade deklarationen. Under perioden fram till det att omställningen är gjord fortsätter ni precis som i dag, med dagens regelverk och dagens uppgiftslämnande.

Införandet av registrering i deklarantens bokföring för import sker under 2025.

De två faserna av centraliserad klarering kommer att införas samtidigt i Sverige. Det sker under andra kvartalet 2025.

Centraliserad klarering ger möjlighet för ekonomiska aktörer att lämna sina tulldeklarationer i en medlemsstat oavsett var varorna förs in till EU.

Det innebär bland annat att när förfarandet börjar tillämpas ska uppgifter som finns i tulldeklarationerna utbytas digitalt i realtid mellan de berörda medlemsstaterna. Ett centralt it-stöd för att möjliggöra detta informationsutbyte är utvecklat av kommissionen, men det kommer också att kräva integration och anpassning av de nationella it-stöden för import.

Centraliserad klarering införs i två faser. Den första fasen omfattar bland annat standardtulldeklaration och förenklad deklaration. Den andra fasen omfattar framförallt registrering i deklarantens bokföring och punktskattepliktiga varor. I Sverige är planen att det ska vara möjligt att börja tillämpa båda faserna samtidigt från juni 2025.

European Maritime Single Window (EMSW) ska möjliggöra att all fartygsrapportering ska kunna ske till en kontaktpunkt per medlemsstat. I Sverige är det Sjöfartsverket som är ansvarig för denna kontaktpunkt. De uppgifter som krävs för tulländamål, exempelvis anmälan om varors ankomst och tillfällig lagring, ska kunna lämnas via denna enda kontaktpunkt. Införandet planeras till tredje kvartalet 2025. EMSW kommer då att ersätta det system som idag finns i form av Maritime Single Window.

Certex är ett system för utbyte av uppgifter om intyg och tillstånd som utfärdas av andra myndigheter än tullmyndigheterna men som behövs vid import och export. Tillstånd och licenser som idag finns på papper kommer efterhand att finnas digitalt tillgängliga via Certex.

En första fas infördes 1 mars 2023. Den omfattar hälsodokument för införsel av djur och produkter av djur, foder och livsmedel av icke animaliskt ursprung samt växter samt växtprodukter, Common Health Entry Document (CHED).

En andra fas införs i mars 2025 som omfattar ytterligare ett tiotal typer av intyg och tillstånd. Succesivt kommer därefter ytterligare tillstånd och licenser att omfattas. På sikt kommer detta att förenkla hanteringen av tillstånd och licenser för både näringslivet och tullmyndigheterna.

Läs mer om Certex på EU-kommissionens webbplats.

NCTS fas 6 ska göra det möjligt att lämna säkerhets- och skyddsuppgifter i det uppgraderade NCTS-systemet. Uppgifter i en transiteringsdeklaration som är kopplade till summarisk införseldeklaration behöver anpassas till bilaga B eftersom det i NCTS fas 5 är övergångsbestämmelserna som gäller för säkerhets- och skyddsuppgifterna.

Ett elektroniskt transportdokument utgör en möjlighet att transitera varor genom att nyttja de digitala system som de ekonomiska aktörerna har. Det kan nyttjas inom transportslagen sjö och flyg och planeras införas under 2025.

Det tullagersystem som vi införde 2016 behöver uppgraderas för att följa tullkodexen. Enligt den plan som finns kommer detta att göras 2025.

Det finns planer på ytterligare centrala it-stöd liknande de som finns för bindande klassificeringsbesked, vad gäller bindande ursprungsbesked (BUB) och bindande tullvärdebesked (BVI).

Det kommer att bestå av ett centralt system med ett centralt externt gränssnitt för näringslivet för att hantera ansökningar men också central funktionalitet för hantering och lagring av dessa ärenden. Preliminärt beräknas detta införas under 2026.

Det planeras också för en databas för digitala ursprungsintyg (e-PoC) där ursprungsintyg ska kunna lagras centralt, tillgängliga för tullmyndigheterna. Preliminärt beräknas detta införas under 2028.

EU-kommissionens har beslutat att medge undantag enligt artikel 6.4 i tullkodexen så att andra metoder för utbyte och lagring av uppgifter än elektronisk databehandlingsteknik får användas under en viss begränsad övergångsperiod vilket i praktiken medför en utsträckning av tidsfristen för införandet vad gäller anmälan av transportmedels ankomst, anmälan av varors ankomst, tillfällig lagring samt de nationella tulldeklarationssystemen för import. Besluten är riktade till de medlemsstater som har ansökt om undantag, vilket Sverige har gjort.

Läs besluten