(Senaste lydelse TFS 2000:9. Ändringen innebär bl.a. att första – tredje styckena upphävs.)

Allmänna råd

De ansvariga utförarna inom en process är vanligtvis enhetscheferna på regional nivå.

21 c § Paragrafen upphävs genom denna författning.
(Senaste lydelse TFS 2000:9. Innehållet flyttas nu till 21 b §.)

Beslutsbefogenheter

22 §  I verksförordningen (1995:1322) anges det ansvar och de beslutsbefogenheter som gäller för generaltulldirektören och för verksstyrelsen samt i vad mån generaltulldirektörens beslutsbefogenheter får delegeras.

Direkt underställda generaltulldirektören är överdirektören, cheferna för huvudkontorets avdelningar, cheferna för stabsenheterna och cheferna för tullregionerna.
(TFS 2000:18).

Överdirektören

23 § Paragrafen upphävs genom denna författning.
(Senaste lydelse TFS 1999:41.)

24 §  Överdirektören får besluta i alla ärenden med undantag av

— ärende som skall avgöras av verksstyrelsen

— ärende som avgörs genom beslut om föreskrifter

— ärende som motiverar en framställning till regeringen eller statsråd eller yttrande till Riksdagsutskott, Riksdagens revisorer, Justitieombudsman eller Justitiekanslern

— annat ärende som med hänsyn till sin principiella, ekonomiska eller organisatoriska vikt eller annan omständighet bör avgöras av generaltulldirektören.

Chef för avdelning eller stabsenhet hos huvudkontoret
(TFS 2000:18).

25 §  Chef för avdelning eller stabsenhet vid huvudkontoret får inom ramen för avdelningen eller enheten tilldelad budget besluta i alla ärenden som faller inom avdelningens eller enhetens arbetsområde utom i ärenden

— som är undantagna enligt 24 §

— som rör flera avdelningar eller stabsenheter och i vars avgörande berörda chefer inte har samma mening.

Chefen får besluta i ärende som faller inom avdelningens eller enhetens arbetsområde och som enligt övergångsbestämmelserna till tullagen (2000:1281) jämfört med övergångsbestämmelserna till lagen (1999:425) om ändring i tullagen (1994:1550) skall prövas av Tullverkets chef eller den han sätter i sitt ställe.

(Senaste lydelse TFS 2000:18.)

26 §  I fråga om underställd personal får chefen utan hinder av vad som annars är föreskrivet om ärendefördelning besluta om

— semester

— ledighet för sjukdom

— uppdrag att företa inrikes tjänsteresa

— arbete på distans eller på annan plats än det ordinarie tjänstestället

— tjänstgöringsintyg och tjänstgöringsbetyg.

Bestämmelser om rätt att besluta om tjänsteresa och om attestering av reseräkning finns i Ekonomihandboken för Tullverket.
(TFS 2000:18).

Processägaren
(TFS 2000:9).

26 a §  En processägare får fatta beslut i alla frågor om normer och inriktning avseende den egna processen utom i ärenden

— som är undantagna enligt 24 §

— som rör flera avdelningar, processer eller stabsenheter och i vars avgörande berörda chefer inte har samma mening.
(Senaste lydelse TFS 2000:18. Ändringen innebär att sista stycket upphävs.)

Allmänna råd

Av 25 § följer att en avdelningschef kan fatta beslut i alla frågor som kan beslutas av en processägare inom chefens egen avdelning. Avdelningschefen bör dock inte överpröva ett beslut av en processägare om det inte rör en principiell fråga, en processövergripande fråga eller annars en fråga av större vikt. (TFS 2000:9).

Chefen för en tullregion

27 §  Chefen för en tullregion beslutar i ärende inom regionens arbetsområde som avser samordning av verksamheten inom regionen. Därvid skall alltid processägarnas beslut inom respektive process beaktas. Beslut i ärende som skall avgöras inom regionen och inte fattas av regionens chef fattas av chefen för den enhet dit ärendet hör.

I fråga om rätt att fatta tulltaxeringsbeslut och beslut om revision och tulltillägg m.m. finns särskilda föreskrifter i Tullverkets föreskrifter och allmänna råd (TFS 2000:20) om tullförfaranden m.m. (tullordning). I fråga om rätt att fatta beslut om spärrar finns särskilda bestämmelser i Tullverkets föreskrifter och allmänna råd (TFS 1998:9) om spärrar i tulldatasystemet.

(Senaste lydelse TFS 2000:18.)

28 §  Om en enskild överklagar ett beslut som fattats inom en tullregion skall ärendet som regel handläggas av tullregionen. Detsamma gäller om enskild överklagar en dom avseende sådant beslut och i fall där Tullverket överväger att överklaga en sådan dom. Chefen för regionen eller tjänsteman inom regionen som denne utser skall i förekommande fall företräda Tullverket som part inför domstol.

Chef för avdelning eller stabsenhet vid huvudkontoret kan dock bestämma att visst ärende eller viss grupp av ärenden som faller inom avdelningens eller enhetens arbetsområde i stället skall handläggas vid huvudkontoret.

Chef för en region skall anmäla till huvudkontoret om det till regionen har inkommit ett överklagande där frågan kan ha en sådan principiell betydelse att det kan finnas skäl för huvudkontoret att ta över ärendet.

Av 9 kap. 13 och 14 § tullagen (2000:1281) följer att allmänna ombudet för det allmännas talan i Regeringsrätten och att ombudet i vissa fall kan ta över talan från Tullverket.

(Senaste lydelse TFS 2000:18.)

Vid oenighet mellan processägare och regionchef
(TFS 2000:9).

28 a §  Om chefen för en tullregion anser att verksamheten i något avseende inte kan eller bör utföras i enlighet med vad som beslutats av en processägare eller en avdelningschef vid huvudkontoret, kan chefen för regionen underställa frågan generaltulldirektörens prövning.

Till dess generaltulldirektören meddelat sitt beslut skall dock det beslut som processägaren eller avdelningschefen fattat tillämpas.
(TFS 2000:9).

Delegering

29 §  Chef för avdelning eller stabsenhet vid huvudkontoret får överlåta sin beslutanderätt i ärenden inom arbetsområdet till enhets- eller sektionschef eller annan underställd befattningshavare. Generaltulldirektören skall underrättas om sådan delegering genom en kopia av delegeringsbeslutet.

Chefen för en enhet inom en tullregion kan i fråga om visst ärende eller viss grupp av ärenden överlåta sin beslutanderätt enligt 27 § till underställd personal. Sådan delegering av beslutanderätt skall dokumenteras i en beslutsordning eller i särskilda beslut. Chefen för regionen skall underrättas om delegeringen genom att en kopia av beslutsordningen eller beslutet överlämnas till denne.

Delegeringar enligt första eller andra stycket bör innefatta befogenhet att besluta om att begära in förklaringar, upplysningar eller yttranden i berörda ärenden såsom anges i 26 § verksförordningen (1995:1322).

Den som beslutar med stöd av delegering enligt denna paragraf skall underrätta närmaste chef om avgjorda ärenden av principiellt slag.
(TFS 2000:18).

30 §  Chef för avdelning eller stabsenhet vid huvudkontoret och chef för enhet inom en tullregion får utse särskild befattningshavare att handlägga löpande personalärenden. Chefen får utse en särskild befattningshavare för viss rapportering enligt det statliga löneuträkningssystemet (personalrapportör) i fråga om avdelningen eller enheten.

Chefen kan uppdra åt underställd befattningshavare att leda arbetsmiljöarbetet inom avdelningen eller enheten.
(TFS 2000:18).

Verksledningens rådgivande organ

31 §  Till stöd för verksledningen finns, förutom stabsenheterna och stabsfunktionerna, ett stort och ett litet råd samt multiprojektledargruppen.

(Senaste lydelse TFS 2000:9.)

32 §  Det stora rådet skall utgöra ett forum för diskussion och utbyte av information om övergripande frågor i syfte att skapa ett beslutsunderlag för verksledningen.

Vid sammanträde med det stora rådet deltar generaltulldirektören (ordförande), överdirektören, avdelningscheferna, regioncheferna samt, efter ordförandens bestämmande och beroende av vilka frågor som skall behandlas vid sammanträdet, cheferna för stabsenheterna och övriga processägare.

(Senaste lydelse TFS 1999:41.)

Allmänna råd

Stora rådet bör som regel sammankallas 4-6 gånger per år.

33 §  Det lilla rådet möts som regel varje vecka utom vecka då det stora rådet möts.

Vid sammanträde med det lilla rådet deltar generaltulldirektören (ordförande), överdirektören och avdelningscheferna.

Det lilla rådet skall främst behandla frågor om Tullverkets övergripande strategi.

När ordföranden så bestämmer skall i sammanträdet med lilla rådet ingå ett block med specifika huvudkontorsfrågor. Under behandlingen av sådana frågor skall även cheferna för stabsenheterna och övriga processägare delta.

33 a § Paragrafen upphävs genom denna författning.
(Senaste lydelse TFS 2000:9.)

33 b § Paragrafen upphävs genom denna författning.
(Senaste lydelse TFS 2000:9.)

33 c § Paragrafen upphävs genom denna författning.
(Senaste lydelse TFS 2000:18.)

33 d § Paragrafen upphävs genom denna författning.
(Senaste lydelse TFS 2000:9.)

33 e § Paragrafen upphävs genom denna författning.
(Senaste lydelse TFS 2000:9.)

Allmänna råd

Multiprojektledargruppen bör som regel sammankallas 1 – 2 gånger per månad.

36 § Vid sammanträden med stora och lilla rådet samt multiprojektgruppen skall det föras ett protokoll. Protokollen skall samlas i en särskild protokollsamling för var och en av grupperna.

Allmänna bestämmelser för chefer och andra överordnade i Tullverket

37 §  Varje överordnad skall inom sitt ansvarsområde svara för

— att de mål som satts upp för verksamheten uppnås,

— att verksamheten planeras för tidsperioder av lämplig längd,

— att verksamheten bedrivs så enkelt, snabbt och ekonomiskt som möjligt utan att säkerheten eller lagstiftningen eftersätts,

— att tillgängliga resurser används på sådant sätt att verksamheten bedrivs så effektivt som möjligt,

— att gjorda arbetsinsatser följs upp och att effekterna av dessa bedöms,

— att personalen får information om och instruktion i frågor som är av betydelse för verksamheten och för trivseln och säkerheten på arbetsplatsen,

— att skapa goda arbetsförhållanden och ta tillvara och utveckla personalens kompetens och erfarenhet,

— att nyanställd personal får en god introduktion och vägledning samt

— att elever får den handledning som behövs.

38 §  Varje överordnad skall inom sitt ansvarsområde verka för att alla de åtgärder vidtas som behövs för att förebygga att arbetstagare utsätts för ohälsa och olycksfall. Om arbetsmiljö är särskilt föreskrivet i arbetsmiljölagen (1977:1160) och arbetsmiljöförordningen (1977:1166).

39 §  En överordnad som upptäcker att en medarbetare börjar missköta sitt arbete skall försöka ta reda på de bakomliggande orsakerna. Kan den överordnade inte tillsammans med medarbetaren lösa dennes eventuella problem, skall den överordnade ordna kontakt med personalenheten, företagshälsovården eller annan lämplig instans.

40 §  När en arbetsuppgift utförs av två eller flera anställda och inte leds av någon för dem alla gemensam överordnad, skall den anses som överordnad som har den längsta anställningstiden, om inte annat bestämts i det särskilda fallet.

3 kap. Handläggning m.m.

Inkommande handlingar

1 §  En handling som kommer till Tullverket skall enligt 10 § förvaltningslagen (1986:223) förses med en ingångsstämpel som visar vilken dag den kom in till myndigheten. Antal bilagor (verifikationer, prover m.m.) skall i förekommande fall antecknas på huvudhandlingen.

Från stämpling undantas trycksaker och andra handlingar för vilka den är uppenbart obehövlig.

Handlingar som lämnats till Tullverket på annat sätt än via normal postgång, fax eller elektroniskt dokument skall förses med anteckning om detta vid ingångsstämpeln.

2 §  När en försändelse enligt påskrift innehåller anbud, skall omslaget stämplas med ankomstdagen. Föreskrifter om hur anbud skall öppnas finns i 1 kap. 20 § lagen (1992:1528) om offentlig upphandling.

3 §  Om en försändelse innehåller betalningsmedel eller värdehandling och uppgift om detta har lämnats i följebrev skall uppgiften kontrolleras och bekräftas med den kontrollerandes signatur.

Det finns särskilda föreskrifter (FFM 1989:6) om registrering av värdeförsändelser. När sådan försändelse öppnas skall minst två personer närvara.

4 §  Har en anställd tagit emot post som avser tjänsteärende, skall han se till att den behandlas som om den varit ställd till Tullverket.

Tullverket är skyldigt att ha sådana rutiner att allmänna handlingar behandlas korrekt oavsett om de kommit in till verket i försändelse adresserad till den anställde eller till Tullverket.

Allmänna råd

I tryckfrihetsförordningen finns regler om rätt att ta del av allmänna handlingar och i sekretesslagen (1980:100) föreskrivs att allmänna handlingar som kommer in till en myndighet skall diarieföras utan dröjsmål. Som regel får presumeras att även post där en anställds namn står före myndighetens namn är avsedd för myndigheten och inte för den anställde som privatperson eller i någon annan egenskap än som anställd vid myndigheten. Även post som är adresserad på detta sätt bör därför öppnas av myndigheten, för att myndigheten skall kunna bedöma om försändelsen innehåller en handling som skall diarieföras. Enskild anställd som själv, eller genom ställföreträdare, vill öppna sådan post kan beredas möjlighet till detta om det kan ske utan att eventuell nödvändig registrering av handling försenas till annan dag. Det är den anställde själv som får se till att han kan öppna posten samma dag som den kommer in och att den i förekommande fall lämnas för registrering i rätt tid. Kan den anställde inte öppna posten i rätt tid bör myndigheten öppna den. Detta kan inte anses stå i strid med brottsbalkens förbud att öppna annans post eftersom presumtionen måste vara att försändelsen är avsedd för myndigheten och inte till en privatperson.

Det är viktigt att observera att inte endast vanliga skrivelser på papper kan vara allmän handling. Detta gäller även för fax, e-post och uppgifter fästa på annat medium som kommer in till myndigheten. Myndighetens rutiner måste därför även omfatta sådana handlingar.

5 §  Den som gett in en handling skall få en bekräftelse på mottagandet av handlingen, om inte ärendet väntas bli avgjort så skyndsamt att en sådan bekräftelse framstår som obehövlig. Därvid skall uppgift lämnas om när ärendet kan väntas bli avgjort.

Allmänna råd

Bekräftelse kan ges i särskilt meddelande eller i samband med t.ex. kommunicering enligt förvaltningslagen (1986:223) eller begäran om kompletterande uppgifter. Meddelandet kan ges i brev, per fax, med e-post eller muntligt.

6 §  Om diarieföring är föreskrivet i 15 kap. sekretesslagen (1980:100).

Den som har hand om handling i samband med registrering eller handläggning av ett ärende ansvarar för vård av handling och har enligt 15 kap. 6 § sekretesslagen att i första hand pröva fråga om handlingens utlämnande om inte handlingen arkiverats. Har handlingen arkiverats ansvarar den som hos myndigheten utsetts som arkivansvarig för vården av handlingen och för prövning av fråga om handlingens utlämnande.

Om den som i första hand prövar fråga om utlämnande av allmän handling hänskjuter frågan till myndigheten skall frågan prövas av tullregionen i fråga om handling som förvaras inom regionen.
(TFS 2000:18).

7 §  Varje avdelning och stabsenhet vid huvudkontoret och varje tullregion skall årligen senast den 1 februari lämna en förteckning över sådana ärenden som kommit in till Tullverket före den 1 juli föregående år men som inte avgjorts vid årets utgång.

Förteckningar enligt första stycket skall lämnas till huvudkontoret, juridiska enheten.
(TFS 2000:18).

8 §  Vad som utgör Tullverkets arkiv samt bestämmelser om vård och gallring av arkivhandlingar framgår av arkivlagen (1990:782), arkivförordningen (1991:446), och Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd avseende nämnda författningar.

Verkställande av föreskriven gallring av arkivhandlingar får endast företas av anställd som besitter sådan kompetens.
(TFS 2000:18).

Föredragning och beslut

Huvudkontoret

9 § Ärende i vilket generaltulldirektören eller överdirektören beslutar skall föredras av den handläggare som berett ärendet eller av annan befattningshavare. Generaltulldirektören eller överdirektören bestämmer vem eller vilka förutom den föredragande som skall närvara vid föredragning- en. Ärende i vilket chef för avdelning eller stabsenhet beslutar skall föredras om chefen inte bestämmer annat.
(TFS 2000:18).

Allmänna råd

Chefen för den avdelning eller enhet inom vilken ett ärende beretts bör vara närvarande vid föredragning av ärendet för beslut av generaltulldirektören eller överdirektören. Som regel bör den handläggare som berett ärendet vara föredragande.

Skäl för att ytterligare personer skall närvara vid en föredragning kan t.ex. vara att detta ger tillgång till särskild sakkunskap som kan vara till nytta vid avgörandet av ärendet, eller att ärendet berör mer än en avdelning eller stabsenhet.
(TFS 2000:18).

10 §  Underskrift av utgående skrivelser och andra expeditioner tecknas under ordet "TULLVERKET".

Expeditionen skrivs under av generaltulldirektören, om han deltagit i ärendets prövning, och i annat fall av den som avgjort ärendet. I 18 § finns bestämmelser om undertecknande enligt uppdrag.

Skrivelsen kontrasigneras om den skrivs under av generaltulldirektören eller överdirektören samt i övrigt när chef för avdelning eller stabsenhet så bestämmer.
(Senaste lydelse TFS 2000:18.)

Region

11 §  Ärende i vilket chefen för en tullregion beslutar avgörs efter föredragning av chefen för den enhet dit ärendet hör, eller av särskilt förordnad föredragande. Chefen för regionen får bestämma att sådant ärende skall avgöras utan föredragning.

Annan chef vid regionen får besluta att föredragning skall hållas i ärende som denne chef skall avgöra.

12 §  Underskrift av utgående skrivelser och andra expeditioner skall tecknas under tullregionens benämning enligt 2 kap. 14 § när underskriften tecknas av den som fattat beslutet. I 18 § finns bestämmelser om undertecknande enligt uppdrag.

13 §  Expedition som upprättas vid tullklarering eller annan liknande förrättning skall, om inte annat är föreskrivet, skrivas under av den eller de anställda som verkställt förrättningen.

14 §  Från Tullverkets åklagare utgående skrivelser och andra expeditioner skall skrivas under av denne med angivande av titeln Tullverkets åklagare.

15 §  Tullregion får till extern kund sälja blanketter till handlingar som denne skall lämna till Tullverket.

Gemensamma bestämmelser

16 §  Enligt 31 § verksförordningen (1995:1322) skall för varje beslut myndigheten fattar finnas en handling som visar dagen för beslutet, beslutets innehåll, vem som har fattat beslutet, vem som har varit föredragande och vem som har varit med om den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.

Beslut i ärende tecknas på särskild handling (beslutshandling). Beslutshandlingen skall innehålla de uppgifter som framgår av 31 § verksförordningen samt, om det behövs, skälen till beslutet i enlighet med 20 § förvaltningslagen (1986:223). Den skall signeras av dem som har deltagit i den slutliga handläggningen av ärendet. Beslutshandlingen arkiveras tillsammans med ärendets huvudhandling.

17 §  Av 21 § förvaltningslagen (1986:223) framgår att sökanden, klaganden eller annan part skall underrättas om myndighetens beslut när beslutet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Underrättelse om beslut sker genom kopia av beslutshandlingen.

18 §  Tecknas underskrift av någon som inte fattat beslutet skall den tecknas "Enligt uppdrag".

19 §  Handlingar som blivit allmänna genom upprättande men som inte expedieras, t.ex. vissa journaler, skrivs under av den som upprättat handlingen.

20 §  Meddelande av vidimering och bevis enligt diarium, personalregister eller annan arkivhandling skrivs under av chef för enhet eller av denne utsedd anställd. Motsvarande skall gälla vid utfärdande av annat bevis.

4 kap. Förvaltning av medel, m.m.

Förvaltning av uppbördsmedel

1 §  In - och utbetalningar av uppbördsmedel och diverse medel skall, med undantag av vad som anges i tredje stycket, redovisas via bank- och postgirokonton anslutna till Statsverkets checkräkning SCR eller via tulldatasystemets (TDS) kontantkassor. Endast bank- och postgirokonton som är förtecknade i Ekonomihandbok för Tullverket får användas.

Som uppbördsmedel räknas tull, annan skatt och avgifter som Tullverket uppbär för statens eller andra myndigheters och uppdragsgivares räkning. Även medel som tillfälligt deponeras hos en tullregion, såsom kontant ställda säkerheter, är att betrakta som uppbördsmedel i detta avseende.

Medel som deponeras hos en region skall i vissa fall, i enlighet med bestämmelserna i Ekonomihandbok för Tullverket, sättas in på postgiro anslutet till Tullverkets räntekonto i Sveriges Riksbank.

Förvaltning av anslagsmedel m.m.

2 §  In- och utbetalningar av anslagsmedel skall redovisas via bank- och postgirokonton anslutna till Tullverkets räntekonto i Sveriges Riksbank. Inbetalningar av avgifter som Tullverket får disponera i sin verksamhet får dock även sättas in på konton som är anslutna till Statsverkets checkräkning SCR om avgifterna debiterats i TDS. Endast bank- och postgirokonton som är förtecknade i Ekonomihandbok för Tullverket får användas.

Som anslagsmedel räknas alla medel som är avsedda att finansiera Tullverkets verksamhet. Förutom tilldelade och utbetalda anslag utgörs dessa medel även av avgifter och ersättningar som får disponeras av Tullverket samt bidrag, donationer och andra likvida medel som är avsedda att användas i verksamheten.

Utbetalningar m.m.

3 §  Vid huvudkontoret och varje tullregion skall förordnas särskilda anställda med behörighet att utfärda betalningsorder för girering, check och utbetalning från postgiro- och bankkonton anslutna till Statsverkets checkräkning SCR och räntekontot i Sveriges Riksbank. För ansvarsförhållanden och internkontroll vid utbetalningar skall bestämmelserna i Ekonomihandbok för Tullverket iakttas.

Inbetalningar

4 §  Vid en tullregion skall särskilda anställda förordnas som behöriga att skriva under postväxel, check, post-/bankanvisning och utbetalningskort som är ställd till eller överlåten på Tullverket. För ansvarsförhållanden och internkontroll vid inbetalningar skall bestämmelserna i Ekonomihandbok för Tullverket iakttas.

Kontantkassor m.m.

5 §  Vid en tullregion skall särskilda anställda förordnas att vara kassörer för kontantkassor och underförskottskassor. I fråga om belopp som får innehållas som kontantkassa samt regler för kontanta in- och utbetalningar, kassadifferenser, kontanthantering och säkerhetskrav, skall bestämmelserna i Ekonomihandbok för Tullverket och Hanteringsrutiner Lokal uppbörd i Tulldatasystemet iakttas.

Medelsinventering

6 §  Inom varje tullregion där penningmedel förvaltas skall minst en gång per år verkställas medelsinventering. Medelsinventering skall även ske när chef som har ansvar för medelsredovisning frånträder sin befattning. Inventeringarna skall företas i enlighet med bestämmelserna i Ekonomihandbok för Tullverket.

Skador

7 §  Skadas egendom som tillhör Tullverket skall den anställde som är närmast ansvarig för egendomen omgående anmäla skadan till tullregionen eller i förekommande fall till huvudkontoret. Även förlust av egendom skall anmälas.

Anmälan skall innehålla en noggrann redogörelse för hur skadan eller förlusten skett och för de åtgärder som vidtagits i anledning av detta.

8 §  Tullregionen eller i förekommande fall huvudkontoret skall utreda hur skada eller förlust som avses i 7 § uppkommit och om någon kan anses ansvarig för skadan eller förlusten enligt 4 kap. 1 § skadeståndslagen (1972:207).

Vid mera betydande skada på egendom och vid förlust av egendom skall regionen anmäla detta till huvudkontoret. I anmälan skall anges om skadan eller förlusten kan anses bero på oaktsamhet av anställd och om annan än anställd har vållat skadan eller förlusten.

Stöld av Tullverkets egendom skall anmälas till polismyndighet.

Lokaler

9 §  Bestämmelser om lokalförsörjning finns i förordningen (1993:528) om statliga myndigheters lokalförsörjning.

10 §  Huvudkontoret ansvarar för Tullverkets lokalförsörjning.

Tullregion ansvarar dock för lokalförsörjning beträffande de lokaler som ställts till Tullverkets förfogande enligt 6 kap. 22 § tullagen (2000:1281) eller enligt 14 § lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen.

Huvudkontoret utfärdar närmare riktlinjer för lokalförsörjning.
(Senaste lydelse TFS 2000:18. )

11 §  Tullregion får teckna avtal i ärenden där årshyran understiger 100.000 kronor per år. Sådana ingångna avtal skall anmälas till huvudkontoret.

5 kap. Personalbestämmelser

1 §  Tullverket är anställande myndighet. All personal inom Tullverket skall placeras vid huvudkontoret eller en tullregion.

2 §  Chefen för en tullregion företräder myndigheten Tullverket som arbetsgivare vid sin tullregion och utövar arbetsgivarens befogenheter och skyldigheter för all personal vid regionen utom i de fall generaltulldirektören, eller den han bestämmer, beslutar annat.

3 §  Cheferna för huvudkontorets avdelningar och stabsenheter, säkerhetschefen samt cheferna för tullregionerna utses av generaltulldirektören.

Efter förslag av chef för tullregion förordnar huvudkontoret ställföreträdare. Om utsedd ställföreträdare har förhinder utses tillfällig ersättare av chefen för regionen.

Huvudkontoret beslutar i särskild ordning vilka som skall vara tullåklagare respektive förundersökningsledare.
(TFS 2000:18).

4 §  Chefen för en tullregion fastställer med hänsyn till aktuella arbetsförhållanden anställds tjänsteställe inom tullregionen.

Chefen för en tullregion får besluta att anställd tillfälligt ska tjänstgöra på annan ort inom regionen än den där denne har sitt tjänsteställe.

Chefen för en tullregion får efter begäran av annan tullregion besluta att anställd tillfälligt skall tjänstgöra inom denna region.

5 §  Ytterligare bestämmelser rörande Tullverkets personal finns i Tullverkets föreskrifter (TFS 1999:25) om handläggning av ärenden om tjänsteförseelser m.m. samt Tullverkets föreskrifter och allmänna råd (TFS 1999:36) om personalbestämmelser.
(TFS 2000:18).

Bilaga 1
(Bilagans senaste lydelse TFS 2001:3.)

ORGANISATIONSPLAN ÖVER HUVUDKONTORET

Verksledningen

Stabsenheterna
Verkssekretariatet
Kvalitetsenheten
Enheten för internrevision
Juridiska enheten

Informationsenheten

Produktionsavdelning
— processfunktionen

— processägaren effektiv handel
— förebyggande enheten
— — kvalitetssäkringssektionen
— — tullinformationssektionen
— handelsenheten
— — kontrollmetodsektionen
— — tullprocedursektionen
— — tariffsektionen

— gränsskyddsenheten
— analysenheten
— — beredningssektionen
— — riskanalyssektionen
— — underrättelsesektionen
— brottsutredningsenheten
— laboratoriet

Utvecklingsavdelningen
— verksamhetsutvecklingsenheten
— — utvecklingsfunktionen
— — projektkontoret
— IT- och teknikutvecklingsenheten
— — IT-funktionen
— — kommunikationsfunktionen

IT-avdelningen

— planerings- och administrationsenheten
— arkitekturenheten
— uppdragsenheten
— applikationsenheten
— driftenheten
— resursenheten
— — sektion 1
— — sektion 2

Ekonomi- och personalavdelningen
— ekonomienheten*
— personalenheten
— — personalpolitiska sektionen
— — lönesektionen
— serviceenheten
— — lokalförsörjningssektionen
— — inköpssektionen
— — kommunikationssektionen
— tullskolan

*Av ikraftträdandebestämmelserna framgår att ekonomienheten kommer att fortsätta att ha en redovisnings- och budgetsektion och en kreditövervakningssektion fram till den 1 juli 2002 eller den tidigare tidpunkt när samtliga uppgifter enligt 2 kap. 13 § andra stycket och 13 a § har lagts ut på regionerna.

Bilaga 2
(Bilagans senaste lydelse TFS 2001:1.)

ORGANISATIONSPLANER ÖVER TULLREGIONERNA

1 Tullverket Övre Norrlandsregionen

2 Tullverket Nedre Norrlandsregionen

3 Tullverket Mälardalsregionen

(*Ändringen består bl.a. i att strecksatsen "klareringssektion 4 (Gärdet)" tas bort.)

4 Tullverket Östersjöregionen

5 Tullverket Skåneregionen

Bilaga 3
(Bilagans senaste lydelse TFS 2001:3)

HUVUDKONTORET - ARBETSOMRÅDEN

1 Produktionsavdelningen

Produktionsavdelningen svarar för de operativa processerna i Tullverkets verksamhet. De utgörs av processerna analys, brottsutredning, effektiv handel och gränsskydd. Avdelningen har vidare policy- och normgivningsansvar för de funktioner som anges i 2 kap. 13 § andra stycket och i 2 kap. 13 a §. Chefen för avdelningen svarar för att verksamhetsmål och budget fördelas per process till tullregionerna. I avdelningens arbetsområde ingår att

— ta fram underlag för planeringsdirektiv och mål för de operativa processerna samt svara för verksamhetsdialog med regionerna
— svara för uppföljning, utvärdering och förbättring av verksamheten
— svara för snabba regeltolkningar och normgivning vad avser tillämpning av regelverket inom arbetsområdet
— utforma föreskrifter, allmänna råd och meddelanden

— svara för servicetrappan

— svara för de uppgifter som ankommer på Tullverket enligt rättsinformationsförordningen (1999:175)
— upprätta förteckning enligt 18 c § författningssamlingsförordningen (1976:725)
— lämna uppgifter till SFS-utgivaren enligt 6 § författningssamlingsförordningen
— delta i det internationella arbetet och samordna kontakter med andra myndigheter avseende de operativa processerna
— svara för den centrala berednings-, underrättelse- och riskanalysverksamheten, innebärande bl.a. insamling och bearbetning samt vidarebefordran av information rörande brottsbekämpande verksamhet, urval för förebyggande verksamhet, initialkontroll och efterkontroll

— svara för de uppgifter som ankommer på Tullverket enligt 7 kap. tullagen (2000:1281) avseende tullkontroll beträffande intrång i viss immateriell äganderätt

— svara för laboratorieanalyser som stöd för effektiv handel och narkotikaanalyser som stöd för gränsskydd
— svara för Tullverkets information till näringslivet
— samarbeta med näringslivet
— identifiera behov av utbildningar och övrig kompetensutveckling inom avdelningens arbetsområde samt i samverkan med Tullskolan svara för kursinnehåll
— svara för handböcker och andra hjälpmedel avseende de operativa processerna
— svara för funktionell systemförvaltning av

— — samtliga TDS delsystem inom de operativa processerna utom de delar av TDS uppbörds- och debiteringssystem som ekonomi- och personalavdelningen har ansvar för, TDS utbildningssystem och säkerhetssystemet
— — LIST (Tullverkets ledningsinformationssystem)

— — EDI
— — SPADI (spanings- och underrättelseregister)
— — TMJ (tullmålsjournal) samt

— — EU-systemen EBTI (Electronic Binding Tariff Information), TCO (Transmission Cachet Origin), TCT (Transmission Cachet Transit) och IPR (Inward Processing Relief).

Utvecklingsavdelningen svarar för ledningsprocessen utveckling av verksamheten, informationsteknologi och teknik, samt att förstudier och utvecklingsprojekt bedrivs i enlighet med de direktiv som upprättats och att projektverksamheten bedrivs i riktning mot Tullverkets vision. I avdelningens arbetsområde ingår att
— verksamhetsutveckla, utvärdera och förbättra Tullverkets processer
— arbeta med organisationsutveckling och effektivisering
— utveckla nya arbetsmetoder och arbetsformer samt stöd för dessa i form av nya IT-system och ny teknik
— utföra kontinuerlig omvärldsbevakning
— ansvara för Tullverkets utvecklingsprojekt
— ansvara för Tullverkets projektmodell, TullPROPS
— samarbeta med näringsliv och andra organisationer nationellt och internationellt, i olika utvecklingsuppdrag
— identifiera behov av utbildningar och övrig kompetensutveckling inom avdelningens arbetsområde samt svara för kursinnehåll
— svara för frågor som avser Tull 2002-programmet.

Avdelningen svarar för teknisk utveckling, teknisk förvaltning och drift av Tullverkets IT-system. I arbetsområdet ingår

— systemteknisk utveckling, förvaltning och drift av Tullverkets gemensamma IT-system
— förvaltning och utveckling av Tullverkets IT-arkitektur och datanät
— utveckling och förvaltning av IT-standard för Tullverket vad avser systemutveckling, metodstöd och dokumentation
— tekniskt ansvar för tulldatasystemets mottagningsfunktion
— medverkan i utformandet av EDI-standard inom tullområdet
— arbete med IT-säkerhetsfrågor
— stöd i frågor om systemdrift och den tekniska plattformen till ITsamordnare i regionerna och vid huvudkontoret
— att utarbeta förslag till strategi för användning av informationssystem och informationsteknik (IS/IT) inom Tullverket, med utgångspunkt från angivna verksamhets- och utvecklingsplaner
— medverka i arbetsgrupper för IT-frågor i Tull 2002-programmet och i andra förvaltningsgrupper för EU-system.

Ekonomi- och personalavdelningen svarar för ekonomi- och personalfrågor (inklusive anställningar), vissa uppbördsfrågor, vissa servicefunktioner samt Tullskolan. Avdelningen har utvecklings- och förvaltningsansvar för de IT-system som stöder administrationen. I arbetsområdet ingår att svara för

— rutiner för ekonomi, redovisning och budget
— Tullverkets bokslut och delårsrapporter
— löpande uppföljning av Tullverkets totalbudget
— inkomst- och utgiftsprognoser
— huvudkontorets kassakontor och leverantörreskontra

— funktionell förvaltning av TDS delsystem bokföringssystemet, EUredovisningen, lokal uppbörd samt utbildning

— avgiftssättning för Tullverkets avgiftsbelagda verksamhet
— EU-redovisning
— personal- och chefsförsörjning
— personalpolitiska utvecklingsfrågor

— övergripande arbetsmiljöfrågor

— arbetsrätt inkl förhandlingar och avtal
— personalsociala frågor
— företagshälsovård och rehabilitering
— löneadministration
— reseadministration
— pensionsfrågor
— personalstatistik
— lokalförsörjning, arkivfrågor och tullmuseum
— Tullverkets tele- och radiokommunikation
— inköp och upphandling
— blankettkonstruktion och blankettutgivning
— utbildningspolicy och utbildningsstrategi

— kompetensinventering och sammanställning av utbildningsbehov i samverkan med processägare och projekt
— kursplaner, utformning kursmaterial i samarbete med lärare, utbildningssamordnare och processägare

— utvärdering och kvalitetssäkring av utbildning
— kursernas pedagogiska utformning och utveckling av nya undervisningsformer (t.ex. distans och interaktiv undervisning)

— utse lärare, ge pedagogisk utbildning och övrigt stöd till lärare samt pedagogiskt utvecklingsarbete

— samordning av utbytestjänstgöringen inom ramen för EU:s Tull 2002-program samt delta i programmet såvitt avser utbildning
— nordisk utbytestjänstgöring
— administration av skolverksamheten och stöd till kursdeltagarna.
(Ändringen består bl.a. i att den sjunde strecksatsen upphävs.)

Enheten arbetar med strategiska frågor inom området verksplanering. I arbetsområdet ingår
— framtidsfrågor, inriktning och målbeskrivningar för kommande verksamhetsår samt övrig strategisk planering

— samordningsansvar för årsredovisning och verksamhetsplanering

— remisser som inte faller inom arbetsområdet för andra avdelningar eller enheter
— samordning och fördelning av inkommande ärenden
— funktionen för central diarieföring, inklusive vård av närarkiv

— sekreteraruppgifter och diverse administrativa göromål för generaltulldirektören och verksstyrelsen samt vissa personal- och ekonomiadministrativa göromål för enheten för internrevision, juridiska enheten och informationsenheten

— ansvar för huvudkontorets bibliotek
— funktionellt förvaltningsansvar för det centrala diarieföringssystemet

— samordning av verksledningens internationella engagemang på policynivå
— samordning av Tullverkets delaktighet i gemensamma EU-program
— samordning av Tullverkets medverkan i EU-biståndsprogram samt bilaterala och multilaterala biståndsinsatser
— ansvar för planering och förberedelse inför verksledningens internationella möten samt dokumentation, uppföljning och utvärdering av dessa.

Enheten skall driva, förvalta och utveckla kvalitetsfrågor i Tullverket tillsammans med organisationen. Enheten skall bl.a.
— ansvara för Tullverkets övergripande kvalitetsstrategi
— ansvara för Tullverkets förbättringsmodell
— ansvara för den interna kvalitetssäkringen
— svara för tillsynen av den fortlöpande uppföljningen av Tullverkets processer och hur arbetet med ständiga förbättringar bedrivs
— svara för tillsynen av att kunddialogen genomförs i hela Tullverket
— utveckla hanteringen av synpunkter och klagomål från allmänheten så att Tullverket på ett systematiskt sätt kan identifiera förbättringsområden och genomföra förbättringar
— analysera de enkäter som genomförs nationellt och internationellt och som berör Tullverket
— arbeta för en samordning med övriga statliga myndigheter i genomförandet av enkäter till medborgarna
— identifiera behovet av utbildningar och övrig kompetensutveckling inom kvalitetsområdet samt svara för kursinnehållet.

Internrevisionens uppdrag regleras i förordningen (1995:686) om intern revision vid statliga myndigheter m.fl. samt i Revisionsverkets föreskrifter och allmänna råd. Tullverkets styrelse fastställer varje år en revisionsplan. Internrevisionen skall självständigt granska den interna styrningen och kontrollen samt hur de ekonomiska redovisningsskyldigheterna fullgörs. Med intern styrning och kontroll avses den process som åstadkommes av ledningen och annan personal för att med rimlig säkerhet uppnå
— en effektivare verksamhet enligt de av riksdagen och regeringen uppsatta målen
— en författningsenligt verksamhet och
— en tillförlitlig återrapportering av resultaten av verksamheten.

I arbetsområdet ingår
— tillsyn över och rådgivning avseende verksamhetens bedrivande med hänsyn till rättssäkerheten
— rådgivning i juridiska frågor mot verket i dess helhet
— stöd för verket i dess helhet i processuella frågor i överklagningsärenden
— stöd för verket i dess helhet avseende befogenhetsfrågor och straffprocessuella frågor
— skadestånd och klagomål från trafikant angående fel eller försummelse vid tjänsteutövning
— beredning av ärenden som avses i 19 § verksförordningen (1995:1322) för personalansvarsnämnden
— prövning av en tullregions beslut om kvarhållande av en postförsändelse enligt 6 kap. 13 § tullagen (2000:1281) samt 11 § lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen
— funktionen Tullverkets ombudsman
— samordning av verkets arbetsordning

— juridisk och formell granskning av förslag till föreskrifter som skall utfärdas av Tullverket.

Enheten arbetar med strategiska frågor inom området marknadsföring. I arbetsområdet ingår

— strategiska frågor som rör Tullverkets relationer med omvärlden, intern och extern information och relationerna till Tullverkets kunder samt utbildningsansvar i dessa frågor
— sammanhållande ansvar för informationsstrukturen och informationsflödena externt och internt

— att vara expertorgan när det gäller framställning, publicering och distribution av tryckt och elektronisk information.

(Ändringen innebär bl.a. att de fem sista strecksatserna upphävs.)

Bilaga 4
(Bilagans senaste lydelse TFS 2000:18.)

DEFINITIONER AV VISSA PROCESSER

Av 2 kap. 21 a § framgår att det förutom nedan beskrivna processer även finns andra processer såsom t.ex. ledningsprocesserna, däribland utvecklingsprocessen, kompetensutveckling och ständiga förbättringar (kvalitetsprocessen).

Processor	Processägare
operativa processer
effektiv handel	processägaren effektiv handel
gränsskydd	chefen för gränsskyddsenheten HK/pra
analy	chefen för analysenheten HK/PRA
brottsutredning	chefen för brottsutredningsenheten HK/PRA
administrativa processer
ekonomiadministration	chefen för ekonomienheten HK/EKP
personaladministration	chefen för personalenheten HK/EKP

Definitioner av processerna

Processen Effektiv handel
Inom processen behandlas det legala kommersiella varuflöde för vilket det finns en deklarationsskyldighet till Tullverket.

Till det kommersiella varuflödet räknas här även försändelser till privatpersoner som medför deklarationsplikt till Tullverket, men inte vad en resande medför vid inresa från tredje land för privat bruk. I processen ingår även tillsyn över import- och exportrestriktioner med undantag för bestämmelserna om skydd för utrotningshotade djur och växter enligt Washingtonkonventionen (CITES), vapen och särskilda bestämmelser för resande.

Processen omfattar förebyggande verksamhet, initialkontroll, efterkontroll och uppbörd.

Processen Effektiv handel avser Tullverkets del av det förlopp som inleds med överväganden hos ett företag att importera, exportera eller transitera varor och avslutas när Tullverket levererat uppbörden, avlämnat statistikuppgifter eller när en transitering avslutats.
(Ändringen innebär bl.a. att sista stycket upphävs.)

Processen Gränsskydd
Processen Gränsskydd syftar till att förhindra eller uppdaga förfaranden som utgör brott mot lagen (2000:1225) om straff för smuggling eller lagen (1994:1565) om beskattning av viss privatinförsel. I processen ingår även   åtgärder enligt lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter, bestämmelser om CITES, vapen samt resandebestämmelser (förbud, restriktioner och beskattning).

Processen inleds med förebyggande åtgärder för att förhindra smuggling. Verksamheten består i huvudsak av fysiska kontroller inledda med stöd av tullagen (2000:1281) eller lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen samt målinriktad spaning.

Som regel slutförs processen genom att en fysisk kontroll avslutas.
(Ändringen innebär bl.a. att sista stycket upphävs.)

Processen Brottsutredning

Genom processen Brottsutredning utreds misstankar om brott.

Processen inleds som regel genom en rapport från processen Effektiv handel eller processen Gränsskydd om ett misstänkt brott.

Under brottsutredningens gång kan utredningsåtgärder vidtas såsom förhör med misstänkta, viss spaning, kontrollerade leveranser och användning av tvångsmedel.

En brottsutredning avslutas när

— en dom eller utfärdat strafföreläggande vunnit laga kraft,

— en misstänkt godkänner en ordningsbot eller

— förundersökningen läggs ned, samt

— eventuellt beslagtagna varor förverkas eller beslaget hävs.
(Ändringen innebär att sista stycket upphävs.)

Processen Analys
Processen inleds med mottagande eller inhämtande av information.

Informationen bearbetas och analyseras enligt fastställda rutiner i syfte att identifiera och värdera risker och hot. Identifierade risker och hot delges de övriga operativa processerna.

Processen avslutas med att resultatet av de åtgärder som vidtas inom processerna Effektiv handel och Gränsskydd utvärderas. Utvärderingen kan bilda ingångsvärde för ny bearbetning och analys.
(Ändringen innebär att sista stycket upphävs.)

Processen Ekonomiadministration
Processen omfattar

— budgetfrågor,

— övrig intern och extern redovisning,

— handläggning som följer av bestämmelser om kapitalförsörjning, ekonomiadministration och andra finansiella frågor,

— inköp och annan upphandling,

— tele- och radiokommunikation,

— lokalförsörjning,

— tullmuseet samt   

— arkivfrågor.

(Ändringen innebär bl.a. att näst sista strecksatsen upphävs.)

Processen Personaladminstration

Genom processen hanteras personalfrågor från rekrytering till pension eller att anställningen upphör på annan grund. Processen omfattar bl.a. personalpolitiska policybeslut och utvecklingsfrågor, förhandlingar och avtal, arbetsrättsliga frågor, övergripande arbetsmiljöfrågor reseadministration samt löner och andra ekonomiska ersättningar.

Ikraft- och övergångsbestämmelser

TFS 1999:24
Denna författning träder i kraft den 1 juli 1999.

Genom författningen upphävs Generaltullstyrelsens föreskrifter (TFS 1999:7) och allmänna råd om arbetsordning för Tullverket samt Generaltullstyrelsens cirkulär (TFS 1977:28) om insändande till Generaltullstyrelsen av förteckningar över oavgjorda ärenden hos de lokala myndigheterna.

TFS 1999:41
Denna författning träder i kraft två veckor efter den dag då författningen enligt uppgift på den utkom från trycket i Tullverkets författningssamling. Bestämmelserna skall dock tillämpas från och med den 1 augusti 1999.

TFS 2000:9
Denna författning träder i kraft den 14 augusti 2000.

TFS 2000:18
Denna författning träder i kraft den 1 januari 2001.

TFS 2001:1
Denna författning träder i kraft den 15 mars 2001.

TFS 2001:3
Denna författning träder i kraft den 1 maj 2001.

TFS 2001:29
Denna författning träder i kraft den 1 juli 2002 såvitt avser 2 kap. 13 och 13 a §§, organisationsförändringen av ekonomienheten vid huvudkontoret (reglerad i bilaga 1) samt förändringar i ekonomi- och personalavdelningens resp. produktionsavdelningens ansvarsområden, utom avseende ansvar för servicetrappan och tullkontroll av intrång i viss immateriell äganderätt (reglerade i bilaga 3) och i övrigt den 1 januari 2001.

De bestämmelser som träder i kraft den 1 juli 2002 skall dock tillämpas i takt med att produktionsavdelningen genomför sitt uppdrag enligt beslut den 20 juni 2001 (dnr 27334/00) om utläggning av funktioner, och förändringarna i 2 kap. 7–8 b, 11, 14, 17–20, 21 b, 25, 31–42 §§ samt rubriken närmast före 31 § skall dock tillämpas för tid från och med den 1 oktober 2001.