med ändringar i TFS 1999:24
beslutad den 3 juli 2000Upphört: Grundförfattningen har upphört att gälla den 1 juli 2004 genom TFS 2004:10
Bemyndigande: 17 och 18 §§ verksförordningen (1995:1322)
dels att 2 kap. 18 § och underrubriken "Anställning" i 5 kap. skall utgå,
dels att 1 kap. 2 §, 2 kap. 13, 17, 19, 26 – 28 och 31 §§, 3 kap. 9 §, 5 kap. 3 § samt bilaga 3 skall ha följande lydelse,
dels att i 2 kap. skall införas 10 nya paragrafer, 21 a – c, 26 a , 28 a och 33 a – e §§, av följande lydelse,
dels att i 2 kap. närmast före 21 a, 26 a, 28 a och 33 b §§ skall införas nya rubriker av följande lydelse,
dels att det i föreskrifterna skall införas en ny bilaga, bilaga 4, av följande lydelse,
dels att till 2 kap. 21 b, 21 c, 26 a, 28 a, 33 a, 33 b och 33 e §§ samt till 3 kap. 9 § skall införas allmänna råd av följande lydelse.
2 § Tullverkets resurser skall fördelas på uppgifterna med hänsyn till hur angelägna de är och omständigheterna i övrigt.
I arbetet inom Tullverket skall verkets vision och andra fastställda policybeslut vara en ledstjärna.
13 § Vid tullregionerna skall den operativa verksamheten samt personaladministration och ekonomiadministration till stöd för denna verksamhet bedrivas, allt i enlighet med de beslut som fattas av respektive processägare vid huvudkontoret.
(Senaste lydelse TFS 1999:41.)
17 § Chefen för en tullregion ansvarar för verksamheten inom regionen så att verksamhetsmålen enligt gällande verksamhetsplan och budget uppnås (måluppfyllelse). Chefen för en tullregion svarar vidare för att de utgiftsramar som har fastställts för regionens verksamhet inte överskrids.
Av 21 b § framgår det ansvar som processägarna har för verksamhetsmål och resursfördelning.
19 § Chefen för en tullregion
– svarar för att verksamheten inom regionen planeras, genomförs och följs upp på ett sådant sätt att kraven i arbetsmiljölagen (1977:1160) och föreskrifter som utfärdats med stöd av lagen uppfylls,
– svarar för att skyldigheter enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet och därtill knutna föreskrifter fullgörs inom regionen,
– svarar för att sådana inventeringar av kassor, värdepapper och dylikt som avses i 20 § 2 bokföringsförordningen (1979:1212) (medelsinventeringar) företas inom regionen i den omfattning som är särskilt föreskriven eller annars bedöms nödvändig,
– utfärdar, eller utser ansvarig för att utfärda, sådant intyg om sjöfynds värde som avses i 7 § lagen (1918:163) med vissa bestämmelser om sjöfynd,
– utser biträdande signalskyddschef för signalskyddstjänsten inom regionen enligt Försvarsmaktens föreskrifter (FFS 1995:1) om signalskyddstjänsten inom totalförsvaret.
21 a § Arbetet inom Tullverket skall bedrivas i processform. De processer som anges i bilaga 4 omfattas av följande bestämmelser i arbetsordningen. Arbetet inom dessa processer styrs från huvudkontoret genom en befattningshavare med särskilt ansvar för processen, processägaren.
Av bilaga 4 framgår vidare vad varje process omfattar och vilken befattningshavare som är processägare.
Arbetet inom övriga processer i Tullverket regleras i särskild ordning. Exempel på andra processer är ledningsprocesser däribland utvecklingsprocessen och kompetensförsörjning.
Av bilaga 3 punkt 2 framgår att i utvecklingsavdelningens ansvarsområde ingår att utveckla, utvärdera och förbättra Tullverkets processer. Varje processägare skall också ständigt arbeta för att förbättra sin process.
21 b § Processägaren ansvarar för
– den övergripande styrningen av processen,
– att det utfärdas normer för arbetets bedrivande inom processen och
– att regionerna har tillgång till råd och stöd inom processen.
Processägaren följer upp processens resultat och effektivitet inom uppställda verksamhetsmål enligt gällande verksamhetsplan (uppföljning) samt att utfärdade normer inom processen efterlevs. Processägaren bevakar att resursfördelningen inom processen över tiden anpassas till förändringar som påverkar arbetets bedrivande.
Processägarens beslutsbefogenheter framgår av 26 a §.
Processägaren skall till stöd för sitt arbete bilda ett eller flera nätverk (processnätverk) som skall bestå av de ansvariga utförarna inom processen.
Allmänna råd
De ansvariga utförarna inom en process är vanligtvis enhetscheferna på regional nivå.
21 c § Vid sammanträden med processnätverket skall föras protokoll över de frågor som diskuteras och de beslut som fattas. Protokollen och de beslut som processägaren i annat sammanhang fattar avseende processen skall sammanföras i en särskild protokollssamling.
Allmänna råd
Protokoll och beslutshandlingar blir allmän handling när de är färdigställda. Allmänna handlingar som inte innehåller sekretessbelagda uppgifter behöver inte diarieföras om de på annat sätt hålls i ordnad form och är lättillgängliga.
Sådana allmänna handlingar som innehåller sekretessbelagda uppgifter måste däremot diarieföras enligt 15 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100).
Det är därför av vikt att göra klart för sig om de protokoll och de beslut som fattas kan innehålla uppgifter som kan vara sekretessbelagda.
26 § I fråga om underställd personal får chefen utan hinder av vad som annars är föreskrivet om ärendefördelning besluta om
– semester
– ledighet för sjukdom
– uppdrag att företa inrikes tjänsteresa
– tjänstgöringsintyg och tjänstgöringsbetyg.
Chefen får besluta om inrikes tjänsteresa också för annan än underställd befattningshavare, om resan sker för avdelningens eller enhetens räkning och under förutsättning att beslutet fattas i samråd med ansvarig chef för befattningshavaren.
Chefen får även besluta om inrikes tjänsteresa för egen del och om egen ledighet i fall som avses ovan, dock för högst fem dagar i följd. Chefen får inte attestera sin egen reseräkning eller reseorder. Närmare bestämmelser om attestering finns i Ekonomihandboken för Tullverket.
26 a § En processägare får fatta beslut i alla frågor om normer och inriktning avseende den egna processen utom i ärenden
– som är undantagna enligt 24 §
– som rör flera avdelningar, processer eller enheter utan avdelningstillhörighet och i vars avgörande berörda chefer inte har samma mening.
Processägaren får vidare inte fatta beslut som står i strid med beslut som fattats vid möte med Tullverkets ledningsgrupp eller Tullverkets processägargrupp.
Allmänna råd
Av 25 § följer att en avdelningschef kan fatta beslut i alla frågor som kan beslutas av en processägare inom chefens egen avdelning. Avdelningschefen bör dock inte överpröva ett beslut av en processägare om det inte rör en principiell fråga, en processövergripande fråga eller annars en fråga av större vikt.
27 § Chefen för en tullregion beslutar i ärende inom regionens arbetsområde som avser samordning av verksamheten inom regionen. Därvid skall alltid processägarnas beslut inom respektive process beaktas. Beslut i ärende som skall avgöras inom regionen och inte fattas av regionens chef fattas av chefen för den enhet dit ärendet hör.
I fråga om rätt att fatta tulltaxeringsbeslut och beslut om revision och tulltillägg m.m. finns särskilda föreskrifter i Tullverkets föreskrifter och allmänna råd (TFS 1994:45) för tillämpningen av tullagen (1994:1550) och tullförordningen (1994:1558)(tullordning). I fråga om rätt att fatta beslut om spärrar finns särskilda bestämmelser i Tullverkets föreskrifter och allmänna råd (TFS 1998:9) om spärrar i tulldatasystemet.
28 § Vid överklagande av beslut som fattats inom en tullregion skall ärendet som regel handläggas vid den regionen. Chefen för regionen eller tjänsteman inom regionen som denne utser skall i förekommande fall företräda Tullverket som part inför domstol.
Chef för avdelning eller fristående enhet vid huvudkontoret kan dock bestämma att visst ärende eller viss grupp av ärenden som faller inom avdelningens eller enhetens arbetsområde i stället skall handläggas vid huvudkontoret.
Chef för en region skall anmäla till huvudkontoret om det till regionen har inkommit ett överklagande där frågan kan ha en sådan principiell betydelse att det kan finnas skäl för huvudkontoret att ta över ärendet.
Av 109 § tullagen (1994:1550) följer att allmänna ombudet i vissa fall kan ta över talan från Tullverket.
28 a § Om chefen för en tullregion anser att verksamheten i något avseende inte kan eller bör utföras i enlighet med vad som beslutats av en processägare eller en avdelningschef vid huvudkontoret, kan chefen för regionen underställa frågan generaltulldirektörens prövning.
Till dess generaltulldirektören meddelat sitt beslut skall dock det beslut som processägaren eller avdelningschefen fattat tillämpas.
Allmänna råd
Frågor i vilka oenighet råder mellan regionchef och processägare eller avdelningschef bör inte underställas generaltulldirektörens prövning om det inte är en fråga som har stor betydelse för resursanvändningen eller som berör mer än en process. Frågor som förs upp bör som regel behandlas i samband med ett ledningsgruppsmöte.
31 § Ledningsgruppen är ett organ för rådgivning till generaltulldirektören och överdirektören samt ett forum för information, samråd och samordning i frågor av principiell och strategisk karaktär.
Frågor kan tas upp i ledningruppen på initiativ av generaltulldirektören, överdirektören eller annan deltagare i gruppen.
33 a § Vid sammanträden med ledningsgruppen skall föras protokoll över vilka frågor som behandlas och vilka beslut som fattas. Protokollen skall samlas i en särskild protokollssamling.
Allmänna råd
De beslut som fattas bör ges spridning på lämpligt sätt så att alla berörda lätt har tillgång till dem.
33 b § Processägargruppen är ett rådgivande organ till generaltulldirektören och överdirektören i frågor som avser samordnad styrning av Tullverkets processer.
Frågor kan tas upp i processägargruppen på initiativ av generaltulldirektören, överdirektören eller annan deltagare i gruppen.
Allmänna råd
I samband med processägargruppens möten är det lämpligt att även behandla sådana frågor om arbetet vid huvudkontoret som berör flera av deltagarna vid mötet.
33 c § I processägargruppen deltar generaltulldirektören (ordförande), överdirektören och samtliga processägare. I gruppen deltar även övriga avdelningschefer och cheferna för enheterna utan avdelningstillhörighet. I övrigt bestämmer generaltulldirektören eller överdirektören vilka som skall närvara.
33 d § Ordföranden bestämmer tid och plats för processägargruppens sammanträden.
33 e § Vid sammanträden med processägargruppen skall föras protokoll över vilka frågor som behandlas och vilka beslut som fattas. Protokollen skall samlas i en särskild protokollssamling.
Allmänna råd
De beslut som fattas bör ges spridning på lämpligt sätt så att alla berörda lätt har tillgång till dem.
9 § Ärende i vilket generaltulldirektören eller överdirektören beslutar skall föredras av den handläggare som berett ärendet eller av annan befattningshavare. Generaltulldirektören eller överdirektören bestämmer vem eller vilka förutom den föredragande som skall närvara vid föredragningen. Ärende i vilket chef för avdelning eller enhet utan avdelningstillhörighet beslutar skall föredras om chefen inte bestämmer annat.
Allmänna råd
Chefen för den avdelning eller enhet inom vilken ett ärende beretts bör vara närvarande vid föredragning av ärendet för beslut av generaltulldirektören eller överdirektören. Som regel bör den handläggare som berett ärendet vara föredragande.
Skäl för att ytterligare personer skall närvara vid en föredragning kan t.ex. vara att detta ger tillgång till särskild sakkunskap som kan vara till nytta vid avgörandet av ärendet, eller att ärendet berör mer än en avdelning eller enhet utan avdelningstillhörighet.
3 § Cheferna för huvudkontorets avdelningar och enheter utan avdelningstillhörighet, säkerhetschefen samt cheferna för tullregionerna utses av generaltulldirektören.
Efter förslag av chef för tullregion förordnar huvudkontoret ställföreträdare. Om utsedd ställföreträdare har förhinder utses tillfällig ersättare av chefen för regionen.
Huvudkontoret beslutar i särskild ordning vilka som skall vara tullåklagare respektive förundersökningsledare.
Bilaga 3
(Senaste lydelse TFS 1999:41.)
HUVUDKONTORET - ARBETSOMRÅDEN
1 Produktionsavdelningen
Produktionsavdelningen svarar för de operativa processerna i Tullverkets verksamhet. De utgörs av processerna analys, brottsutredning, effektiv handel och gränsskydd. Chefen för avdelningen svarar för att verksamhetsmål och budget fördelas per process till tullregionerna. I avdelningens ansvarsområde ingår att
– ta fram underlag för planeringsdirektiv och mål för de operativa processerna samt svara för verksamhetsdialog med regionerna
– svara för uppföljning, utvärdering och förbättring av verksamheten
– svara för snabba regeltolkningar och normgivning vad avser tillämpning av regelverket inom arbetsområdet
– utforma föreskrifter, allmänna råd och meddelanden
– svara för de uppgifter som ankommer på Tullverket enligt rättsinformationsförordningen (1999:175)
– upprätta förteckning enligt 18 c § författningssamlingsförordningen (1976:725)
– lämna uppgifter till SFS-utgivaren enligt 6 § författningssamlingsförordningen
– delta i det internationella arbetet och samordna kontakter med andra myndigheter avseende de operativa processerna
– svara för den centrala berednings-, underrättelse- och riskanalysverksamheten, innebärande bl.a. insamling och bearbetning samt vidarebefordran av information rörande brottsbekämpande verksamhet, urval för förebyggande verksamhet, initialkontroll och efterkontroll
– svara för de uppgifter som ankommer på Tullverket enligt 2 § lagen (1973:431) om utredning angående brott mot utländsk tullag
– svara för de uppgifter som ankommer på Tullverket enligt 2 och 5 §§ lagen (1994:1552) om tullkontroll av varumärkesintrång m.m.
– svara för laboratorieanalyser som stöd för effektiv handel och narkotikaanalyser som stöd för gränsskydd
– svara för Tullverkets information till näringslivet
– samarbeta med näringslivet
– identifiera behov av utbildningar och övrig kompetensutveckling inom avdelningens arbetsområde samt i samverkan med Tullskolan svara för kursinnehåll
– svara för handböcker och andra hjälpmedel avseende de operativa processerna
– svara för funktionell systemförvaltning av
– – samtliga TDS delsystem inom de operativa processerna utom TDS uppbörds- och debiteringssystem och TDS utbildningssystem
– – LIST
– – EDI
– – SPADI (spanings- och underrättelseregister)
– – TMJ (tullmålsjournal) samt
– – EU-systemen EBTI (Electronic Biunding Tariff Information), TCO (Transmission Cachet Origin), TCT (Transmission Cachet Transit), ORNET (Origin Network) och IPR (Inward Processing Relief).
2 Utvecklingsavdelningen
Utvecklingsavdelningen svarar för ledningsprocessen utveckling av verksamheten, informationsteknologi och teknik. I avdelningens arbetsområde ingår att
– arbeta med organisationsutveckling och rationalisering
– utföra kontinuerliga omvärldsanalyser och framgångsanalyser
– arbeta med kortsiktiga och långsiktiga utvecklingsprojekt
– utveckla, utvärdera och förbättra Tullverkets processer
– utforma och ansvara för projektmodeller
– samarbeta med näringsliv och andra myndigheter, nationellt och internationellt, i olika utvecklingsuppdrag
– ansvara för Tullverkets projektverksamhet
– utvärdera ny teknik – utvärdera nya arbetsformer
– sätta samman, administrera, leda och utvärdera olika projektuppdrag inom alla Tullverkets ansvarsområden
– identifiera behov av utbildningar och övrigt kompetensutveckling inom avdelningens arbetsområde samt svara för kursinnehåll
– svara för funktionell förvaltning av och användarstöd för telefrågor
– svara för frågor som avser Tull 2002-programmet
— — — — — — — — — —
4 Ekonomi- och personalavdelningen
Ekonomi- och personalavdelningen svarar för ekonomi-, personal- och uppbördsfrågor, vissa servicefunktioner samt Tullskolan. Avdelningen har utvecklings- och förvaltningsansvar för de IT-system som stöder administrationen. I arbetsområdet ingår att svara för
– rutiner för ekonomi, redovisning och budget
– Tullverkets årsredovisning
– Tullverkets bokslut och delårsrapporter
– löpande uppföljning av Tullverkets totalbudget
– inkomst- och utgiftsprognoser
– huvudkontorets kassakontor och leverantörreskontra
– Tullverkets centrala reskontra för uppbörd av tullmedel, skatter och avgifter och därmed sammanhängande frågor om tullräkningar, betalningsuppskov, avtal om betalningsförmedling, dröjsmålsränta, återbetalningar, indrivnings- och avskrivningsärenden samt uppbördsprognoser
– funktionell förvaltning av TDS delsystem central och lokal uppbörd, utbildning, säkerheter samt övrig debitering
– avgiftssättning för Tullverkets avgiftsbelagda verksamhet
– EU-redovisning
– personal- och chefsförsörjning
– personalpolitiska utvecklingsfrågor
– arbetsmiljö
– arbetsrätt inkl förhandlingar och avtal
– personalsociala frågor
– företagshälsovård och rehabilitering
– löneadministration
– reseadministration
– pensionsfrågor
– personalstatistik
– lokalförsörjning, arkivfrågor och tullmuseum
– funktionell förvaltning och stöd för användning av telefon med fast anslutning
– inköp och upphandling
– blankettkonstruktion och blankettutgivning
– utbildningspolicy och utbildningsstrategi
– inventering och sammanställning av utbildningsbehov
– kursplaner, utformning kursmaterial i samarbete med lärare, huvudkontorets avdelningar samt regionerna
– utvärdering och kvalitetssäkring av utbildning
– kursernas pedagogiska utformning och utveckling av nya undervisningsformer (t.ex. distans och interaktiv undervisning)
– utse lärare, ge pedagogisk utbildning och övrigt stöd till lärare
– samordning av utbytestjänstgöringen inom ramen för EU:s Tull 2002- program samt delta i programmet såvitt avser utbildning
– Nordisk utbytestjänstgöring
– administration av skolverksamheten och stöd till kursdeltagarna
— — — — — — — — — — —
8 Enheten för internationell samordning och information
Enheten arbetar med strategiska frågor inom områdena marknadsföring (information, image och attityder) samt samordning av internationellt arbete. I arbetsområdet ingår
– strategiska frågor som rör Tullverkets relationer med omvärlden, intern och extern information och relationerna till Tullverkets kunder samt utbildningsansvar i dessa frågor
– sammanhållande ansvar för informationsstrukturen och informationsflödena externt och internt
– att vara expertorgan när det gäller framställning, publicering och distribution av tryckt och elektronisk information
– samordning av Tullverkets internationella engagemang i de fall uppgiften inte faller på annan enhet utan avdelningstillhörighet eller avdelning
– hantering av Tullverkets delaktighet i gemensamma EU-program
– samordning av Tullverkets bilaterala och multilaterala biståndsinsatser
– ansvar för planering och förberedelse inför officiella besök och internationella ledningsmöten samt dokumentation, uppföljning och utvärdering av dessa
– samordning av förberedelser och uppföljning av EU-revisioner.
Bilaga 4
| processer | processägare |
| operativa processer | |
| effektiv handel | chefen för företagsenheten HK/PRA |
| gränsskydd | chefen för gränsskyddsenheten HK/PRA |
| analys | chefen för analysenheten HK/PRA |
| brottsutredning | chefen för brottsutredningsenheten HK/PRA |
| administrativa processer | |
| ekonomiadriministration | chefen för ekonomienheten HK/EKP |
| personaladministration | chefen för personalenheten HK/EKP |
Processen Effektiv handel
Inom processen behandlas det legala kommersiella varuflöde för vilket det finns en deklarationsskyldighet till Tullverket.
Till det kommersiella varuflödet räknas här även försändelser till privatpersoner som medför deklarationsplikt till Tullverket, men inte vad en resande medför vid inresa från tredje land för privat bruk. I processen ingår även tillsyn över import- och exportrestriktioner med undantag bestämmelserna om skydd för utrotningshotade djur enligt Washingtonkonventionen (CITES), vapen och särskilda bestämmelser för resande.
Processen omfattar förebyggande verksamhet, initialkontroll och efterkontroll.
Processen Effektiv handel avser Tullverkets del av det förlopp som inleds med överväganden hos ett företag att importera, exportera eller transitera varor och avslutas när Tullverket levererat uppbörden, avlämnat statistikuppgifter eller när en transitering avslutats.
Processen Effektiv handel är en huvudprocess.
Processen Gränsskydd
Processen Gränsskydd syftar till att förhindra eller uppdaga förfaranden som utgör brott mot lagen (1960:418) om straff för varusmuggling eller lagen (1994:1565) om beskattning av viss privatinförsel. I processen ingår även åtgärder enligt lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter, bestämmelser om CITES, vapen samt resandebestämmelser (förbud, restriktioner och beskattning).
Processen inleds med förebyggande åtgärder för att förhindra smuggling. Verksamheten består i huvudsak av fysiska kontroller inledda med stöd av tullagen (1994:1550) eller lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen samt målinriktad spaning.
Som regel slutförs processen genom att en fysisk kontroll avslutas.
Processen Gränsskydd är en huvudprocess.
Processen Brottsutredning
Genom processen Brottsutredning utreds misstankar om brott i de fall sådan utredning skall genomföras av Tullverket.
Processen inleds som regel genom en rapport från processen Effektiv handel eller processen Gränsskydd om ett misstänkt brott.
Under brottsutredningens gång kan utredningsåtgärder vidtas såsom förhör med misstänkta, viss spaning, kontrollerade leveranser och användning av tvångsmedel.
En brottsutredning avslutas när
– en dom eller utfärdat strafföreläggande vunnit laga kraft,
– en misstänkt godkänner en ordningsbot eller
– förundersökningen läggs ned, samt
– eventuellt beslagtagna varor förverkas eller beslaget hävs.
Processen Brottsutredning är en stödprocess.
Processen Analys
Processen inleds med mottagande eller inhämtande av information.
Informationen bearbetas och analyseras enligt fastställda rutiner i syfte att identifiera och värdera risker och hot. Identifierade risker och hot delges processerna Effektiv handel och Gränsskydd.
Processen avslutas med att resultatet av de åtgärder som vidtas inom processerna Effektiv handel och Gränsskydd utvärderas. Utvärderingen kan bilda ingångsvärde för ny bearbetning och analys.
Processen Analys är en stödprocess.
Processen Ekonomiadministration
Processen omfattar
– budgetfrågor,
– övrig intern och extern redovisning,
– handläggning som följer av bestämmelser om kapitalförsörjning, ekonomiadministration och andra finansiella frågor,
– central uppbörd av tullar, andra skatter och avgifter som beslutas av Tullverket, samt
– inköp och annan upphandling.
Processen Personaladminstration
Genom processen hanteras personalfrågor från anställning till pension. Detta omfattar bl.a. personalpolitiska utvecklingsfrågor, förhandlingar och avtal, arbetsmiljö samt löner.
Denna författning träder i kraft den 14 augusti 2000.