tfs.e    Tullverkets författningssamling i elektronisk form

Detta är en återgivning av innehållet i den tryckta versionen av Tullverkets författningssamling. Om innehållet i återgivningen skiljer sig från innehållet i den tryckta versionen så är det den tryckta versionen som gäller.

TFS 1999:24

beslutad den 11 juni 1999
Utkom från trycket den 21 juni 1999

Upphört: Författningen har upphört att gälla den 1 juli 2004 genom TFS 2004:10

Bemyndigande: 17 och 18 §§ verksförordningen (1995:1322) samt 7 § lagen (1918:163) med vissa bestämmelser om sjöfynd


Generaltullstyrelsens föreskrifter och allmänna råd
om arbetsordning för Tullverket

Kapitel 1 – Inledande bestämmelser

1 §  Denna författning är tillämplig på Tullverket och dess personal.

Tullverkets uppgifter är angivna i 1 § förordningen (1991:1524) med instruktion för Tullverket.

Bestämmelser om Tullverkets uppgifter inom räddningstjänsten finns i räddningstjänstlagen (1986:1102) och räddningstjänstförordningen (1986:1107).

Bestämmelser om Tullverkets verksamhet vid beredskap eller krig finns bl.a. i lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap, lagen (1979:1088) om gränsövervakning i krig m.m., lagen (1995:439) om beskattning, förtullning och folkbokföring under krig eller krigsfara m.m. samt tillhörande följdförfattningar.

2 §  Tullverkets resurser skall fördelas på uppgifterna med hänsyn till hur angelägna de är och till omständigheterna i övrigt .


Kapitel 2 – Tullverkets organisation

Allmänt

1 §  I förordningen (1991:1524) med instruktion för Tullverket föreskrivs att det hos verket skall finnas en styrelse (verksstyrelsen) och en överdirektör samt att generaltulldirektören är Tullverkets chef.

Tullverkets organisation delas in i ett huvudkontor med huvudsakligt syfte att leda verksamheten och sex tullregioner med huvudsakligt syfte att bedriva den operativa verksamheten.

Huvudkontoret

2 §  Huvudkontoret har det sammanhållande ansvaret för strategisk ledning av verksamheten, normgivning och hantering av policyfrågor för att främja enhetlighet och likformighet inom alla Tullverkets arbetsområden.

Huvudkontorets organisation

3 §  Vid huvudkontoret finns en produktionsavdelning, en utvecklingsavdelning, en IT-avdelning, en ekonomi- och personalavdelning samt, utan avdelningstillhörighet, enheter för planering, internrevision respektive juridiska frågor.

Organisationsplan över huvudkontoret finns i bilaga 1.

Avdelningarnas arbetsområden

4 §  Arbetsområden för avdelningarna och enheterna utan avdelningstillhörighet anges i bilaga 3.

5 §  Avdelningar och enheter utan avdelningstillhörighet skall inom respektive arbetsområde svara för bl.a.

— utarbetande av förslag till Tullverkets föreskrifter och allmänna råd

— handläggning av remisser

— handläggning av överklaganden och omprövning av Tullverkets beslut i de fall frågan inte skall handläggas på regional nivå.

De skall vidare

— medverka i arbetet med utarbetande av budgetunderlag och årsredovisning samt svara för beredskapsfrågor inom det egna området

— medverka i utformning och uppföljning av verksamhetsplan och budget för avdelningen eller enheten samt för regionerna

— medverka i utarbetandet av Tullverkets policy.

6 §  Produktionsavdelningen samordnar vid behov Tullverkets kontrollverksamhet vid särskilda kontrollaktioner som berör två eller flera regioner.

Även i övrig verksamhet inom produktionsavdelningens arbetsområde kan i särskilda fall chefen för avdelningen fatta beslut om samordning av resurser över regiongränserna.

Chefsansvar

7 §  Avdelningschef vid huvudkontoret skall

— följa frågor bl.a. från driftssynpunkt som faller inom avdelningens arbetsområde och lägga fram förslag i sådana frågor när så påkallas,

— såvitt avser avdelningens arbetsområde hålla tillsyn över utbildningens bedrivande på Tullskolan samt biträda med sakkunskap när det gäller kursernas innehåll och uppläggning,

— se till att nödvändigt samråd äger rum i fall då ett ärende rör även annan avdelning eller enhet utan avdelningstillhörighet eller då särskild sakkunskap finns där,

— bl.a. genom besök vid regionerna följa upp verksamheten inom respektive arbetsområde varvid särskilt bör beaktas innehållet i den verksamhetsplan och budget som gäller för regionen i fråga. Avdelningschefen bör vidare i samband härmed rapportera till generaltulldirektören iakttagelser av större vikt eller som annars bedöms bör komma till dennes kännedom,

— fastställa befattningsbeskrivningar för de anställda inom avdelningen.

8 §  Cheferna för planeringsenheten, juridiska enheten och internrevisionsenheten samt säkerhetschefen har i tillämpliga delar samma skyldigheter som avdelningschefer.

Särskilda arbetsuppgifter

9 §  Säkerhetsskyddschef: Chefen för ekonomi- och personalavdelningen är sådan säkerhetsskyddschef som anges i 6 § säkerhetsskyddsförordningen (1996:633). Chefen för personalenheten är ställföreträdande, tillika biträdande, säkerhetsskyddschef.

Säkerhetsskyddschefen skall handlägga frågor om säkerhetsprövningen enligt bestämmelserna i 11—29 §§ säkerhetsskyddslagen (1996:627). Andra säkerhetsfrågor som avses i nämnda lag och förordning skall handläggas av den i 11 § angivna säkerhetschefen.

10 §  Tullverkets ombudsman: Chefen för den juridiska enheten vid huvudkontoret är verkets ombudsman. Denne får själv eller genom ombud föra statens talan enligt 2 § verksförordningen (1995:1322), om inte generaltulldirektören för det särskilda fallet bestämmer annat.

11 §  Säkerhetschef: Säkerhetschefen har till särskild uppgift att lämna allmänheten upplysningar om Tullverkets ADB-register och deras användning som avses i 15 kap. 11 § andra stycket 7 sekretesslagen (1980:100). Säkerhetschefen är sådant personuppgiftsombud som avses i 36 § personuppgiftslagen (1998:204).

I säkerhetschefens uppgifter ingår också att ha tillsyn över kapitalskydd och funktionsskydd beträffande Tullverkets datasystem samt hos huvudkontoret säkerhetsfrågor i övrigt t.ex. avseende lokaler. Dessutom ingår i säkerhetschefen uppgifter att samordna sådana säkerhetsfrågor inom Tullverket.

I säkerhetschefens uppgifter ingår vidare att svara för samordningen av beredskapsplaneringen inom Tullverket enligt beredskapsförordningen (1993:242).

Säkerhetschefen är i säkerhetsfrågor direkt underställd generaltulldirektören. Säkerhetschefen är i administrativt hänseende knuten till planeringssekretariatet vid huvudkontoret.

12 §  Bestämmelser om funktionellt och tekniskt systemförvaltningsansvar beträffande vissa datasystem finns i bilaga 3. Se även Generaltullstyrelsens föreskrifter (TFS 1993:41) om systemförvaltningen av tulldatasystemet.

Bestämmelser om systemägaransvar, registeransvar och informationssäkerhetsansvar m.m. beträffande tulldatasystemet (TDS) finns i Generaltullstyrelsens förskrifter (TFS 1999:19) och allmänna råd om informationssäkerhet för Tullverket.

Bestämmelser om systemägaransvar, registeransvar m.m. beträffande datasystem för Tullverkets brottsbekämpande verksamhet finns i Generaltullstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (FFM 1995:15; ändrat 1997-12-30) om Tullverkets spaningsdiarium (SPADI) m.m.

Regionerna

13 §  Vid regionerna skall den operativa verksamheten bedrivas.

Den regionala organisationen

14 §  Tullregionerna har den benämning, omfattning och huvudort som anges i följande uppställning.

Tullverket Övre Norrlandsregionen: Norrbottens län och Västerbottens län med Haparanda som huvudort.

Tullverket Nedre Norrlandsregionen: Västernorrlands län, Jämtlands län, Gävleborgs län och Dalarnas län med Sundsvall som huvudort.

Tullverket Mälardalsregionen: Stockholms län, Uppsala län, Västmanlands län, Örebro län och Södermanlands län med Stockholm som huvudort.

Tullverket Östersjöregionen: Östergötlands län, Gotlands län, Kalmar län, Blekinge län, Jönköpings län och Kronobergs län med Karlshamn som huvudort.

Tullverket Skåneregionen: Skåne län med Malmö som huvudort.

Tullverket Västsvenska regionen: Hallands län, Västra Götalands län och Värmlands län med Göteborg som huvudort.

15 §  Organisationsplaner över regionerna finns i bilaga 2.

16 §  Tullexpeditioner inom en företagsenhet eller en gränsskyddsenhet kan efter beslut av chefen för tullregionen placeras även utanför huvudorten.

Chefsansvar

17 §  Chefen för en tullregion leder och övervakar verksamheten inom regionen och svarar för hur Tullverkets uppgifter fullgörs inom regionen.

18 §  Chefen för en tullregion svarar för att generaltulldirektören eller berörd avdelning eller enhet utan avdelningstillhörighet vid huvudkontoret skyndsamt underrättas om:

—större beslag eller upptäckt i övrigt av särskilt allvarliga överträdelser inom Tullverkets ansvarsområde,

—direkt till regionen inkomna remisser eller

—planer som berör regionens område och som är av väsentlig betydelse för Tullverket från policy-, kontroll-, trafik-, kostnads- eller annan synpunkt.

19 §  Chefen för en tullregion

— svarar för att verksamhetsmålen enligt gällande verksamhetsplan och budget uppnås och att de utgiftsramar som har fastställts för regionens verksamhet inte överskrids,

— svarar för att verksamheten inom regionen planeras, genomförs och följs upp på ett sådant sätt att kraven i arbetsmiljölagen (1977:1160) och föreskrifter som utfärdats med stöd av lagen uppfylls,

— svarar för att skyldigheter enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet och därtill knutna föreskrifter fullgörs inom regionen,

— svarar för att sådana inventeringar av kassor, värdepapper och dylikt som avses i 20 § 2 bokföringsförordningen (1979:1212) (medelsinventeringar) företas inom regionen i den omfattning som är särskilt föreskriven eller annars bedöms nödvändig,

— utfärdar, eller utser ansvarig för att utfärda, sådant intyg om sjöfynds värde som avses i 7 § lagen (1918:163) med vissa bestämmelser om sjöfynd,

— utser biträdande signalskyddschef för signalskyddstjänsten inom regionen enligt Försvarsmaktens föreskrifter (FFS 1995:1) om signalskyddstjänsten inom totalförsvaret.

20 §  Chefen för en enhet inom en tullregion leder och svarar för verksamheten vid enheten.

21 §  Fördelningen av arbetsuppgifter mellan de anställda inom en tullregion sker genom arbetsledningsbeslut som fastställs av chefen för regionen.

Av beslutet skall framgå bl.a. de huvudsakliga arbetsuppgifter som är förenade med befattningen och i förekommande fall arbetsledande funktion, beslutsbefogenheter och ansvar.

Beslutsbefogenheter

22 §  I verksförordningen (1995:1322) anges det ansvar och de beslutsbefogenheter som gäller för generaltulldirektören och för verksstyrelsen samt i vad mån generaltulldirektörens beslutsbefogenheter får delegeras.

Direkt underställda generaltulldirektören är överdirektören, cheferna för huvudkontorets avdelningar, chefen för juridiska enheten, chefen för internrevisionsenheten samt cheferna för tullregionerna.

Överdirektören

23 §  Överdirektören är generaltulldirektörens ställföreträdare. Överdirektören är chef för planeringsenheten. Överdirektörens arbetsområden i övrigt beslutas av generaltulldirektören i särskild ordning.

24 §  Överdirektören får besluta i alla ärenden med undantag av

— ärende som skall avgöras av verksstyrelsen

— ärende som avgörs genom beslut om föreskrifter

— ärende som motiverar en framställning till regeringen eller statsråd eller yttrande till Riksdagsutskott, Riksdagens revisorer, Justitieombudsman eller Justitiekanslern

— annat ärende som med hänsyn till sin principiella, ekonomiska eller organisatoriska vikt eller annan omständighet bör avgöras av generaltulldirektören.

Chef för avdelning eller enhet utan avdelningstillhörighet hos huvudkontoret

25 §  Chef för avdelning eller enhet utan avdelningstillhörighet vid huvudkontoret får inom ramen för avdelningen eller enheten tilldelad budget besluta i alla ärenden som faller inom avdelningens eller enhetens arbetsområde utom i ärenden

— som är undantagna enligt 24 §

— som rör flera avdelningar eller enheter utan avdelningstillhörighet och i vars avgörande berörda chefer inte har samma mening.

Chefen får besluta i ärende som faller inom avdelningens eller enhetens arbetsområde och som enligt övergångsbestämmelserna till lagen (1999:000) om ändring i tullagen (1994:1550) skall prövas av Tullverkets chef eller den han sätter i sitt ställe.

26 §  I fråga om underställd personal får chefen utan hinder av vad som annars är föreskrivet om ärendefördelning besluta om

— semester

— annan ledighet än semester för högst fem dagar i följd

— ledighet för sjukdom

— uppdrag att företa inrikes tjänsteresa

— vikariatsförordnande, dock för högst fem dagar i följd vad gäller befattning som är förenad med chefskap för avdelningen eller enheten

— tjänstgöringsintyg och tjänstgöringsbetyg.

Chefen får besluta om inrikes tjänsteresa också för annan än underställd befattningshavare, om resan sker för avdelningens eller enhetens räkning och under förutsättning att beslutet fattas i samråd med ansvarig chef för befattningshavaren.

Chefen får även besluta om inrikes tjänsteresa för egen del och om egen ledighet i fall som avses ovan, dock för högst fem dagar i följd.

Chefen får inte attestera sin egen reseräkning/reseorder. Närmare bestämmelser om attestering finns i Ekonomihandbok för Tullverket.

Chefer för tullregioner

27 §  Chef för tullregion beslutar i ärenden inom regionens arbetsområde av principiell innebörd eller annars av större vikt. Beslut i ärende som skall avgöras inom regionen och inte fattas av regionens chef fattas av chefen för den enhet dit ärendet hör.

I fråga om rätt att fatta tulltaxeringsbeslut och beslut om revision och tulltillägg m.m. finns särskilda föreskrifter i Generaltullstyrelsens föreskrifter m.m. (TFS 1994:45) för tillämpning av tullagen (1994:1550) och tullförordningen (1994:1558) (tullordning).

28 §  Vid överklagande av beslut som fattats inom en tullregion skall ärendet som regel handläggas vid den regionen. Chefen för regionen eller tjänsteman inom regionen som denne utser skall i förekommande fall företräda Tullverket som part inför domstol.

Chef för avdelning eller fristående enhet vid huvudkontoret kan dock bestämma att visst ärende eller viss grupp av ärenden som faller inom avdelningens eller enhetens arbetsområde i stället skall handläggas vid huvudkontoret.

Chef för en region skall anmäla till huvudkontoret om det till regionen har inkommit ett överklagande där frågan kan ha en sådan principiell betydelse att det kan finnas skäl för huvudkontoret att ta över ärendet.

Av 109 § tullagen följer att allmänna ombudet i vissa fall kan ta över talan från Tullverket.

Delegering

29 §  Chef för avdelning eller enhet utan avdelningstillhörighet vid huvudkontoret får överlåta sin beslutanderätt i ärenden inom arbetsområdet till enhets- eller sektionschef eller annan underställd befattningshavare. Generaltulldirektören skall underrättas om sådan delegering genom en kopia av delegeringsbeslutet.

Chefen för en enhet inom en tullregion kan i fråga om visst ärende eller viss grupp av ärenden överlåta sin beslutanderätt enligt 27 § till underställd personal. Sådan delegering av beslutanderätt skall dokumenteras i en beslutsordning eller i särskilda beslut. Chefen för regionen skall underrättas om delegeringen genom att en kopia av beslutsordningen eller beslutet överlämnas till denne.

Delegeringar enligt första eller andra stycket bör innefatta befogenhet att besluta om att begära in förklaringar, upplysningar eller yttranden i berörda ärenden såsom anges i 26 § verksförordningen (1995:1322).

Den som beslutar med stöd av delegering enligt denna paragraf skall underrätta närmaste chef om avgjorda ärenden av principiellt slag.

30 §  Chef för avdelning eller enhet utan avdelningstillhörighet vid huvudkontoret och chef för enhet inom en tullregion får utse särskild befattningshavare att handlägga löpande personalärenden. Chefen får utse en särskild befattningshavare för viss rapportering enligt det statliga löneuträkningssystemet (personalrapportör) i fråga om avdelningen eller enheten.

Chefen kan uppdra åt underställd befattningshavare att leda arbetsmiljöarbetet inom avdelningen eller enheten.

Ledningsgruppen

31 §  Ledningsgruppen är ett rådgivande organ till generaltulldirektören och överdirektören. När generaltulldirektören eller överdirektören skall ta ställning i frågor av principiell och/eller strategisk betydelse kan de ta upp frågan i ledningsgruppen.

Ledningsgruppen är vidare ett forum för information, samråd och samordning i frågor av principiell och strategisk karaktär.

32 §  I ledningsgruppen deltar generaltulldirektören (ordförande), överdirektören, samtliga avdelningschefer vid huvudkontoret samt cheferna för tullregionerna. I övrigt bestämmer generaltulldirektören eller överdirektören vilka som skall närvara.

33 §  Ordföranden bestämmer tid och plats för ledningsgruppens sammanträden.

Allmänna bestämmelser för chefer och andra överordnade Tullverket

34 §  Varje chef och annan överordnad skall inom sitt ansvarsområde svara för

— att de mål som satts upp för verksamheten uppnås,

— att verksamheten planeras för tidsperioder av lämplig längd,

— att verksamheten bedrivs så enkelt, snabbt och ekonomiskt som möjligt utan att säkerheten eftersätts,

— att tillgängliga resurser används på sådant sätt att verksamheten bedrivs så effektivt som möjligt,

— att gjorda arbetsinsatser följs upp och att effekterna av dessa bedöms,

— att underställd personal får information om och instruktion i frågor som är av betydelse för arbetet och för trivseln och säkerheten på arbetsplatsen,

— att nyanställd personal får en god introduktion och vägledning samt

— att elever får den handledning som behövs.

35 §  Varje chef och annan överordnad skall inom sitt ansvarsområde verka för att alla de åtgärder vidtas som behövs för att förebygga att arbetstagare utsätts för ohälsa och olycksfall. Om arbetsmiljö är särskilt föreskrivet i arbetsmiljölagen (1977:1160) och arbetsmiljöförordningen (1977:1166).

36 §  Överordnad skall genom inspektioner eller på annat sätt förvissa sig om att underställd personal iakttar de föreskrivna skyldigheter som anställda inom Tullverket har att följa och i övrigt följer gällande bestämmelser och praxis i sitt arbete. Överordnad skall också se till att det råder god ordning i tjänstelokaler och i fordon och andra transportmedel.

37 §  Varje chef och annan överordnad skall skapa goda arbetsförhållanden och ta till vara och utveckla de anställdas kompetens och erfarenhet.

38 §  En överordnad som upptäcker att en medarbetare börjar missköta sitt arbete skall försöka ta reda på de bakomliggande orsakerna. Kan den överordnade inte tillsammans med medarbetaren lösa dennes eventuella problem, skall den överordnade försöka förmå medarbetaren att ta kontakt med exempelvis företagshälsovården. Kan det antas att medarbetaren har problem med bruket av alkohol, droger eller andra berusningsmedel, skall den överordnade anmäla förhållandet till chefen för personalenheten vid huvudkontoret respektive chefen för ekonomioch personalenheten vid tullregion.

39 §  När en arbetsuppgift utförs av två eller flera anställda och inte leds av någon för dem alla gemensam överordnad, skall den anses som överordnad som har den längsta anställningstiden, om inte annat bestämts i det särskilda fallet.


Kapitel 3 - Handläggning m.m.

Inkommande handlingar

1 §  Handling som kommer till Tullverket skall förses med ingångsstämpel som visar vilken dag enligt 10 § förvaltningslagen (1986:223) den kom in till myndigheten. Antal bilagor (verifikationer, prover m.m.) skall i förekommande fall antecknas på huvudhandlingen.

Från stämpling undantas trycksaker och andra handlingar för vilka den är uppenbart obehövlig.

Handlingar som lämnats till Tullverket på annat sätt än via normal postgång, fax eller elektroniskt dokument skall förses med anteckning om detta vid ingångsstämpeln.

2 §  När en försändelse enligt påskrift innehåller anbud, skall omslaget stämplas med ankomstdagen. Föreskrifter om hur anbud skall öppnas finns i 1 kap. 20 § lagen (1992:1528) om offentlig upphandling.

3 §  Om en försändelse innehåller betalningsmedel eller värdehandling och uppgift om detta har lämnats i följebrev skall uppgiften kontrolleras och bekräftas med den kontrollerandes signatur.

Det finns särskilda föreskrifter (FFM 1989:6) om registrering av värdeförsändelser. När sådan försändelse öppnas skall minst två personer närvara.

4 §  Har en anställd tagit emot post som avser tjänsteärende, skall han se till att den behandlas som om den varit ställd till Tullverket.

Tullverket är skyldigt att ha sådana rutiner att allmänna handlingar behandlas korrekt oavsett om de kommit in till verket i försändelse adresserad till den anställde eller till Tullverket.

Allmänna råd

I tryckfrihetsförordningen finns regler om rätt att ta del av allmänna handlingar och i sekretesslagen (1980:100) föreskrivs att allmänna handlingar som kommer in till en myndighet skall diarieföras utan dröjsmål. Som regel får presumeras att även post där en anställds namn står före myndighetens namn är avsedd för myndigheten och inte för den anställde som privatperson eller i någon annan egenskap än som anställd vid myndigheten. Även post som är adresserad på detta sätt bör därför öppnas av myndigheten, för att myndigheten skall kunna bedöma om försändelsen innehåller en handling som skall diarieföras. Enskild anställd som själv, eller genom ställföreträdare, vill öppna sådan post kan beredas möjlighet till detta om det kan ske utan att eventuell nödvändig registrering av handling försenas till annan dag. Det är den anställde själv som får se till att han kan öppna posten samma dag som den kommer in och att den i förekommande fall lämnas för registrering i rätt tid. Kan den anställde inte öppna posten i rätt tid bör myndigheten öppna den. Detta kan inte anses stå i strid med brottsbalkens förbud att öppna annans post eftersom presumtionen måste vara att försändelsen är avsedd för myndigheten och inte till en privatperson.

Det är viktigt att observera att inte endast vanliga skrivelser på papper kan vara allmän handling. Detta gäller även för fax, e-post och uppgifter fästa på annat medium som kommer in till myndigheten. Myndighetens rutiner måste därför även omfatta sådana handlingar.

5 §  Den som gett in en handling skall få en bekräftelse på mottagandet av handlingen, om inte ärendet väntas bli avgjort så skyndsamt att en sådan bekräftelse framstår som obehövlig. Därvid skall uppgift lämnas om när ärendet kan väntas bli avgjort.

Allmänna råd

Bekräftelse kan ges i särskilt meddelande eller i samband med t.ex. kommunicering enligt förvaltningslagen (1986:223) eller begäran om kompletterande uppgifter. Meddelandet kan ges i brev, per fax, med e-post eller muntligt.

6 §  Om diarieföring är föreskrivet i 15 kap. sekretesslagen (1980:100), Generaltullstyrelsens cirkulär (TFS 1981:32) med föreskrifter om ärenderegistrering, arkivvård och gallring m.m. i tullstaten och i Generaltullstyrelsens kungörelse (1987:50) med föreskrifter om ärenderegistrering, arkivvård och gallring m.m. i Generaltullstyrelsen.

Den som har hand om handling i samband med registrering eller handläggning av ett ärende ansvarar för vård av handling och har enligt 15 kap. 6 § sekretesslagen att i första hand pröva fråga om handlingens utlämnande om inte handlingen arkiverats. Har handlingen arkiverats ansvarar den som hos myndigheten utsetts som arkivansvarig för vården av handlingen och för prövning av fråga om handlingens utlämnande.

Om den som i första hand prövar fråga om utlämnande av allmän handling hänskjuter frågan till myndigheten skall frågan prövas av tullregionen i fråga om handling som förvaras inom regionen.

7 §  Varje avdelning och enhet utan avdelningstillhörighet vid huvudkontoret och varje tullregion skall årligen senast den 20 februari lämna en förteckning över sådana ärenden som kommit in till Tullverket före den 1 juli föregående år men som inte avgjorts vid årets utgång. Förteckningar enligt första stycket skall lämnas till huvudkontoret, juridiska enheten.

8 §  Vad som utgör Tullverkets arkiv samt bestämmelser om vård och gallring av arkivhandlingar framgår av arkivlagen (1990:782), arkivförordningen (1991:446), och Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd avseende nämnda författningar, Generaltullstyrelsens cirkulär (TFS 1981:32) med föreskrifter om ärenderegistrering, arkivvård och gallring m.m. i tullstaten och av Generaltullstyrelsens kungörelse (TFS 1987:50) med föreskrifter om ärenderegistrering, arkivvård och gallring m.m. i Generaltullstyrelsen.

Verkställande av föreskriven gallring av arkivhandlingar får endast företas av anställd som besitter sådan kompetens.

Föredragning och beslut

Huvudkontoret

9 §  Ärende, som avgörs av generaltulldirektören eller överdirektören, skall föredras av chef för avdelning eller enhet utan avdelningstillhörighet eller av annan befattningshavare. Generaltulldirektören eller överdirektören bestämmer vem eller vilka som förutom den föredragande skall delta i ärendets avgörande. Ärende som avgörs av chef för avdelning eller enhet utan avdelningstillhörighet skall föredras om chefen inte bestämmer annat.

10 §  Underskrift av utgående skrivelser och andra expeditioner tecknas under ordet "TULLVERKET".

Expeditionen skrivs under av generaltulldirektören, om han deltagit i ärendets prövning, och i annat fall av den som avgjort ärendet.

Skrivelsen kontrasigneras om den skrivs under av generaltulldirektören eller överdirektören samt i övrigt när chef för avdelning eller enhet utan avdelningstillhörighet så bestämmer.

Region

11 §  Ärende i vilket chefen för en tullregion beslutar avgörs efter föredragning av chefen för den enhet dit ärendet hör, eller av särskilt förordnad föredragande. Chefen för regionen får bestämma att sådant ärende skall avgöras utan föredragning.

Annan chef vid regionen får besluta att föredragning skall hållas i ärende som denne chef skall avgöra.

12 §  Underskrift av utgående skrivelser och andra expeditioner skall tecknas under tullregionens benämning enligt 2 kap. 14 § när underskriften tecknas av den som fattat beslutet.

13 §  Expedition som upprättas vid tullklarering eller annan liknande förrättning skall, om inte annat är föreskrivet, skrivas under av den eller de anställda som verkställt förrättningen.

14 §  Från Tullverkets åklagare utgående skrivelser och andra expeditioner skall skrivas under av denne med angivande av titeln Tullverkets åklagare.

15 §  Tullregion får till extern kund sälja blanketter till handlingar som denne skall lämna till Tullverket. Verket skall för ändamålet från Svensk Specialdistribution beställa behövliga förråd av sådana blanketter.

Gemensamma bestämmelser

16 §  Enligt 31 § verksförordningen (1995:1322) skall för varje beslut myndigheten fattar finnas en handling som visar dagen för beslutet, beslutets innehåll, vem som har fattat beslutet, vem som har varit föredragande och vem som har varit med om den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.

Beslut i ärende tecknas på särskild handling (beslutshandling). Beslutshandlingen skall innehålla de uppgifter som framgår av 31 § verksförordningen samt, om det behövs, skälen till beslutet i enlighet med 20 § förvaltningslagen (1986:223). Den skall signeras av dem som har deltagit i den slutliga handläggningen av ärendet. Beslutshandlingen arkiveras tillsammans med ärendets huvudhandling.

17 §  Av 21 § förvaltningslagen (1986:223) framgår att sökanden, klaganden eller annan part skall underrättas om myndighetens beslut när beslutet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Underrättelse om beslut sker genom kopia av beslutshandlingen.

18 §  Tecknas underskrift av någon som inte fattat beslutet skall den tecknas "Enligt uppdrag".

19 §  Handlingar som blivit allmänna genom upprättande men som inte expedieras, t.ex. vissa journaler, skrivs under av den som upprättat handlingen.

20 §  Meddelande av vidimering och bevis enligt diarium, personalregister eller annan arkivhandling skrivs under av chef för enhet eller av denne utsedd anställd. Motsvarande skall gälla vid utfärdande av annat bevis.


Kapitel 4 – Förvaltning av medel m.m.

Förvaltning av uppbördsmedel

1 §  In- och utbetalningar av uppbördsmedel och diverse medel skall, med undantag av vad som anges i tredje stycket, redovisas via bank- och postgirokonton anslutna till Statsverkets checkräkning SCR eller via tulldatasystemets (TDS) kontantkassor. Endast bank- och postgirokonton som är förtecknade i Ekonomihandbok för Tullverket får användas.

Som uppbördsmedel räknas tull, annan skatt och avgifter som Tullverket uppbär för statens eller andra myndigheters och uppdragsgivares räkning. Även medel som tillfälligt deponeras hos en tullregion, såsom kontant ställda säkerheter, är att betrakta som uppbördsmedel i detta avseende.

Medel som deponeras hos en region skall i vissa fall, i enlighet med bestämmelserna i Ekonomihandbok för Tullverket, sättas in på postgiro anslutet till Tullverkets räntekonto i Sveriges Riksbank.

Förvaltning av anslagsmedel m.m.

2 §  In- och utbetalningar av anslagsmedel skall redovisas via bank- och postgirokonton anslutna till Tullverkets räntekonto i Sveriges Riksbank. Inbetalningar av avgifter som Tullverket får disponera i sin verksamhet får dock även sättas in på konton som är anslutna till Statsverkets checkräkning SCR om avgifterna debiterats i TDS. Endast bank- och postgirokonton som är förtecknade i Ekonomihandbok för Tullverket får användas.

Som anslagsmedel räknas alla medel som är avsedda att finansiera Tullverkets verksamhet. Förutom tilldelade och utbetalda anslag utgörs dessa medel även av avgifter och ersättningar som får disponeras av Tullverket samt bidrag, donationer och andra likvida medel som är avsedda att användas i verksamheten.

Utbetalningar m.m.

3 §  Vid huvudkontoret och varje tullregion skall förordnas särskilda anställda med behörighet att utfärda betalningsorder för girering, check och utbetalning från postgiro- och bankkonton anslutna till Statsverkets checkräkning SCR och räntekontot i Sveriges Riksbank. För ansvarsförhållanden och internkontroll vid utbetalningar skall bestämmelserna i Ekonomihandbok för Tullverket iakttas.

Inbetalningar

4 §  Vid en tullregion skall särskilda anställda förordnas som behöriga att skriva under postväxel, check, post-/bankanvisning och utbetalningskort som är ställd till eller överlåten på Tullverket. För ansvarsförhållanden och internkontroll vid inbetalningar skall bestämmelserna i Ekonomihandbok för Tullverket iakttas.

Kontantkassor m.m.

5 §  Vid en tullregion skall särskilda anställda förordnas att vara kassörer för kontantkassor och underförskottskassor. I fråga om belopp som får innehållas som kontantkassa samt regler för kontanta in- och utbetalningar, kassadifferenser, kontanthantering och säkerhetskrav, skall bestämmelserna i Ekonomihandbok för Tullverket och Hanteringsrutiner Lokal uppbörd i Tulldatasystemet iakttas.

Medelsinventering

6 §  Inom varje tullregion där penningmedel förvaltas skall minst en gång per år verkställas medelsinventering. Medelsinventering skall även ske när chef som har ansvar för medelsredovisning frånträder sin befattning. Inventeringarna skall företas i enlighet med bestämmelserna i Ekonomihandbok för Tullverket.

Skador

7 §  Skadas egendom som tillhör Tullverket skall den anställde som är närmast ansvarig för egendomen omgående anmäla skadan till tullregionen eller i förekommande fall till huvudkontoret. Även förlust av egendom skall anmälas.

Anmälan skall innehålla en noggrann redogörelse för hur skadan eller förlusten skett och för de åtgärder som vidtagits i anledning av detta.

8 §  Tullregionen eller i förekommande fall huvudkontoret skall utreda hur skada eller förlust som avses i 7 § uppkommit och om någon kan anses ansvarig för skadan eller förlusten enligt 4 kap. 1 § skadeståndslagen (1972:207).

Vid mera betydande skada på egendom och vid förlust av egendom skall regionen anmäla detta till huvudkontoret. I anmälan skall anges om skadan eller förlusten kan anses bero på oaktsamhet av anställd och om annan än anställd har vållat skadan eller förlusten.

Stöld av Tullverkets egendom skall anmälas till polismyndighet.

Lokaler

9 §  Bestämmelser om lokalförsörjning finns i förordningen (1993:528) om statliga myndigheters lokalförsörjning.

10 §  Huvudkontoret ansvarar för Tullverkets lokalförsörjning. Tullregion ansvarar dock för lokalförsörjning beträffande de lokaler som ställts till Tullverkets förfogande enligt 67 § tullagen (1994:1550) eller enligt 14 § lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen. Huvudkontoret utfärdar närmare riktlinjer för lokalförsörjning.

11 §  Tullregion får teckna avtal i ärenden där årshyran understiger 100.000 kronor per år. Sådana ingångna avtal skall anmälas till huvudkontoret.


Kapitel 5 – Personalbestämmelser

Anställning

1 §  Tullverket är anställande myndighet. All personal inom Tullverket skall placeras vid huvudkontoret eller en tullregion.

2 §  Chefen för en tullregion företräder myndigheten Tullverket som arbetsgivare vid sin tullregion och utövar arbetsgivarens befogenheter och skyldigheter för all personal vid regionen utom i de fall generaltulldirektören, eller den han bestämmer, beslutar annat.

3 §  Cheferna för huvudkontorets avdelningar, chefen för juridiska enheten, chefen för internrevisionsenheten samt cheferna för tullregionerna utses av generaltulldirektören.

Efter förslag av chef för tullregon förordnar huvudkontoret ställföreträdare. Om utsedd ställföreträdare har förhinder utses tillfällig ersättare av chefen för regionen.

Huvudkontoret beslutar i särskild ordning vilka som skall vara tullåklagare respektive förundersökningsledare.

4 §  Chefen för en tullregion fastställer med hänsyn till aktuella arbetsförhållanden anställds tjänsteställe inom tullregionen.

Chefen för en tullregion får besluta att anställd tillfälligt ska tjänstgöra på annan ort inom regionen än den där denne har sitt tjänsteställe.

Chefen för en tullregion får efter begäran av annan tullregion besluta att anställd tillfälligt skall tjänstgöra inom denna region.


Bilaga 1

ORGANISATIONSPLAN ÖVER HUVUDKONTORET

Generaltulldirektör

                                 Överdirektör

Produktionsavdelning
— processfunktion
— företagsenhet
— — företagssektion
— — tullprocedursektion
— — tariffsektion
— — sektion för tullförmåner och transitering
— gränsskyddsenhet
— analysenhet
— — beredningssektion
— — riskanalyssektion
— — underrättelsesektion
— brottsutredningsenhet
— laboratorium

Utvecklingsavdelning
— verksamhetsutvecklingsenhet
— projektledningsenhet
— IT- och teknikutvecklingsenhet

IT-avdelning
— administrativ enhet
— driftenhet
— kundstödsenhet
— teknikenhet
— systemutvecklingsenhet 1
— systemutvecklingsenhet 2
— systemutvecklingsenhet 3

Ekonomi- och personalavdelning
— ekonomienhet
— — kreditövervakningssektion
— — redovisnings- och budgetsektion
— personalenhet
— — personalpolitisk sektion
— — lönesektion
— serviceenhet
— — lokalförsörjningssektion
— — inköpssektion
— Tullskolan

Planeringsenhet
— verksplaneringsfunktion
— informationsfunktion
— funktion för samordning av Tullverkets internationella arbete

Juridisk enhet

Internrevisionsenhet


Bilaga 2

ORGANISATIONSPLANER ÖVER TULLREGIONERNA

1 Tullverket Övre Norrlandsregionen

Regionchef

Planerings- och utvecklingsenhet
— process- och utvecklingsfunktion
— marknadsföringsfunktion
— IT-funktion
— Juridisk funktion

Analys- och tullkriminalenhet
— underrättelsefunktion
— riskanalysfunktion
— utredningsfunktion

Företagsenhet
— klareringsfunktion
— tullinformations- och kvalitetssäkringsfunktion
— tullrevisionsfunktion

Gränsskyddsenhet
— gränskontroll- och spaningssektion

Ekonomi- och personalenhet


2 Tullverket Nedre Norrlandsregionen

Regionchef

Planering/Utveckling/Stabsfunktion

Analys- och tullkriminalenhet
— underrättelsefunktion
— riskanalysfunktion
— utredningsfunktion

Företagsenhet
— klareringsfunktion
— tullinformations- och kvalitetssäkringsfunktion
— tullrevisionsfunktion

Gränsskyddsenhet
— gränskontroll- och spaningssektion

Ekonomi- och personalenhet


3 Tullverket Mälardalsregionen

Regionchef

Planerings- och utvecklingsenhet
— process- och utvecklingsfunktion
— marknadsföringsfunktion
— IT-funktion
— juridisk funktion

Analysenhet
— beredningsfunktion
— underrättelsesektion
— riskanalyssektion

Företagsenhet
— operativ planeringsfunktion
— tullinformations- och kvalitetssäkringssektion
— klareringssektion 1 (Arlanda)
— klareringssektion 2 (Sjötullen)
— klareringssektion 3 (Västberga)
— klareringssektion 4 (Gärdet)
— tullrevisionssektion

Gränsskyddsenhet
— operativ planeringsfunktion
— gränskontrollsektion 1 (Arlanda)
— gränskontrollsektion 2 (Stockholm)
— spaningssektion

Tullkriminalenhet
— utredningssektion gränsskydd
— ekoutredningssektion

Ekonomi- och personalenhet
— ekonomisektion
— personalsektion


4 Tullverket Östersjöregionen

Regionchef

Planerings- och utvecklingsenhet

Analysenhet
— underrättelsesektion
— riskanalyssektion

Företagsenhet
— operativ planeringsfunktion
— tullinformations- och kvalitetssäkringsfunktion
— tullrevisionssektion
— klareringssektion 1 (Karlshamn)
— klareringssektion 2 (Jönköping)
— klareringssektion 3 (Norrköping)

Gränsskyddsenhet
— operativ planeringssfunktion
— gränskontrollsektion Karlshamn
— gränskonstrollsektion Norrköping
— spaningssektion

Tullkriminalenhet

Ekonomi- och personalenhet
— ekonomisektion
— personalsektion


5 Tullverket Skåneregionen

Regionchef

Planerings- och utvecklingsenhet
— processfunktion
— utvecklingsfunktion
— marknadsföringsfunktion
— IT-funktion
— juridisk funktion

Analysenhet
— beredningsfunktion
— underrättelsesektion
— riskanalyssektion

Företagsenhet
— operativ planeringsfunktion
— tullinformations- och kvalitetssäkringssektion
— klareringssektion 1
— klareringssektion 2 (Helsingborg)
— klareringssektion 3 (Ystad)
— tullrevisionssektion

Gränsskyddsenhet
— operativ planeringsfunktion (Helsingborg)
— gränskontrollsektion 1
— gränskontrollsektion 2 (Helsingborg)
— gränskontrollsektion 3 (Trelleborg)
— spaningssektion (Helsingborg)

Tullkriminalenhet
— utredningssektion gränsskydd
— utredningssektion (Helsingborg)
— ekoutredningssektion

Ekonomi- och personalenhet
— utbildningsfunktion (Helsingborg)
— ekonomisektion
— personalsektion


6 Tullverket Västsvenska regionen

Regionchef

Planerings- och utvecklingsenhet
— processfunktion
— utvecklingsfunktion
— marknadsföringsfunktion
— IT-funktion
— juridisk funktion

Analysenhet
— beredningsfunktion
— underrättelsesektion
— riskanalyssektion

Företagsenhet
— operativ planeringsfunktion
— tullinformations- och kvalitetssäkringssektion
— klareringssektion 1 (Göteborg)
— klareringssektion 2 (Halmstad)
— klareringssektion 3 (Landvetter)
— klareringssektion 4 (Borås)
— klareringssektion 5 (Svinesund)
— klareringssektion 6 (Hån)
— klareringssektion 7 (Eda)
— klareringssektion 8 (Karlstad)
— tullrevisionssektion

Gränsskyddsenhet
— operativ planeringsfunktion
— gränskontrollsektion 1 (Göteborg)
— gränskontrollsektion 2 (Eda)
— gränskontrollsektion 3 (Halmstad)
— spaningssektion

Tullkriminalenhet
— utredningssektion gränsskydd
— ekoutredningssektion

Ekonomi- och personalenhet
— ekonomisektion
— personalsektion


Bilaga 3

HUVUDKONTORET - ARBETSOMRÅDEN

1 Produktionsavdelningen

Produktionsavdelningen svarar för de operativa processerna i Tullverkets verksamhet. De utgörs av huvudprocesserna effektiv handel och gränsskydd samt stödprocesserna analys och brottsutredning. Chefen för avdelningen svarar för att verksamhetsmål och budget fördelas per process till tullregionerna. I avdelningens ansvarsområde ingår att
— ta fram underlag för planeringsdirektiv och mål för de operativa processerna samt svara för verksamhetsdialog med regionerna
— svara för uppföljning, utvärdering och förbättring av verksamheten
— svara för snabba regeltolkningar och normgivning vad avser tillämpning av regelverk inom arbetsområdet
— utforma föreskrifter, allmänna råd och meddelanden
— delta i det internationella arbetet och samordna kontakter med andra myndigheter avseende de operativa processerna
— svara för den centrala berednings-, underrättelse- och riskanalysverksamheten, innebärande bl.a. insamling och bearbetning samt vidarebefordran av information rörande brottsbekämpande verksamhet, urval för förebyggande verksamhet, initialkontroll och efterkontroll
— svara för de uppgifter som ankommer på Tullverket enligt 2 § lagen (1973:431) om utredning angående brott mot utländsk tullag
— svara för de uppgifter som ankommer på Tullverket enligt 2 och 5 §§ lagen (1994:1552) om tullkontroll av varumärkesintrång m.m.
— svara för laboratorieanalyser som stöd för effektiv handel och narkotikaanalyser som stöd för gränsskydd
— svara för Tullverkets information till näringslivet
— samarbeta med näringslivet
— identifiera behov av utbildningar och övrig kompetensutveckling inom avdelningens arbetsområde samt i samverkan med Tullskolan svara för kursinnehåll
— svara för handböcker och andra hjälpmedel avseende de operativa processerna
— svara för funktionell systemförvaltning av
— — samtliga TDS delsystem inom de operativa processerna (exkl. TDS uppbörds- och debiteringssystem och TDS utbildningssystem) inklusive system för spärrhantering
— — PREJUD (prejudikatsregister)
— — LIST
— — SPADI (spanings- och underrättelseregister)
— — TMJ (tullmålsjournal) samt
— — EU-systemen EBTI (Electronic Binding Tariff Information), TCO (Transmission Cachet Origin), TCT (Transmission Cachet Transit), ORNET (Origin Network) och IPR (Inward Processing Relief).


2 Utvecklingsavdelningen

Utvecklingsavdelningen svarar för ledningsprocessen utveckling av verksamhet, informationsteknologi och teknik. I avdelningens arbetsområde ingår att
— arbeta med organisationsutveckling och rationalisering
— utföra kontinuerliga omvärldsanalyser och framgångsanalyser
— arbeta med kortsiktiga och långsiktiga utvecklingsprojekt
— utveckla, utvärdera och förbättra Tullverkets processer
— utforma och ansvara för projektmodeller
— samarbeta med näringsliv och andra myndigheter, nationellt och internationellt, i olika utvecklingsuppdrag
— ansvara för Tullverkets projektverksamhet
— utvärdera ny teknik
— utvärdera nya arbetsformer
— sätta samman, administrera, leda och utvärdera olika projektuppdrag inom alla Tullverkets ansvarsområden
— identifiera behov av utbildningar och övrig kompetensutveckling inom avdelningens arbetsområde samt svara för kursinnehåll
— svara för funktionell förvaltning av och användarstöd för telefrågor
— svara för funktionell förvaltning av EDI.


3 IT-avdelningen

Avdelningen svarar för teknisk utveckling, teknisk förvaltning och drift av Tullverkets IT-system. I arbetsområdet ingår
— utvecklings-, teknik- och driftfrågor på ADB-området
— systemteknisk förvaltning och drift av TDS
— systemteknisk förvaltning och drift av verksgemensamma ekonomi- och personalsystem — förvaltning och utveckling av Tullverkets datanät
— tekniskt ansvar för mottagning av elektroniska meddelanden (mottagningsfunktionen)
— medverkan i utformande av EDIFACT-standard inom tullområdet
— stöd och utbildning till datoranvändare inom Tullverket i frågor rörande såväl programvara som maskinvara
— driftansvar för huvudkontorets datorer
— pc-stöd inom huvudkontoret
— framtagande och underhåll av ADB-tekniska riktlinjer för Tullverket
— samordning av arbete med framtagande av plan för informationsteknologi (IT-plan) för Tullverket såvitt avser ADB-tekniska frågor
— att utveckla standard för informationsteknologi (IT-standard) för Tullverket såvitt avser metodstöd, dokumentation och systemkonstruktion.


4 Ekonomi- och personalavdelningen

Ekonomi- och personalavdelningen svarar för ekonomi-, personal- och uppbördsfrågor, vissa servicefunktioner samt Tullskolan. Avdelningen har förvaltningsansvar för de IT-system som stöder administrationen. I arbetsområdet ingår att svara för
— rutiner för ekonomi, redovisning och budget
— utveckling och förvaltning av ekonomisystemet
— Tullverkets årsredovisning
— Tullverkets bokslut och delårsrapporter
— löpande uppföljning av Tullverkets totalbudget
— inkomst- och utgiftsprognoser
— huvudkontorets kassakontor och leverantörsreskontra
— Tullverkets centrala reskontra för uppbörd av tullmedel, skatter och avgifter och därmed sammanhängande frågor om tullräkningar, betalningsfrister, betalningsuppskov, avtal om betalningsförmedling, dröjsmålsavgifter, återbetalningar, indrivnings- och avskrivningsärenden samt uppbördsprognoser
— de uppgifter som ankommer på Tullverket enligt 3 § andra stycket lagen (1969:200) om uttagande av utländsk tull, annan skatt, avgift eller pålaga
— funktionell förvaltning av TDS delsystem central och lokal uppbörd samt övrig debitering
— avgiftssättning för Tullverkets avgiftsbelagda verksamhet
— personal- och chefsförsörjning
— lokalförsörjning
— inköp och upphandling
— identifiering av behov av utbildningar och övrig kompetensutveckling inom avdelningens arbetsområde samt att svara för kursinnehåll.


5 Planeringsenheten

Enheten arbetar med strategiska frågor inom området verksplanering, marknadsföring (information, image och attityder) samt samordning av internationellt arbete. I arbetsområdet ingår
— framtidsfrågor, inriktning och målbeskrivningar för kommande verksamhetsår samt övrig strategisk planering
— remisser som inte faller inom arbetsområdet för andra avdelningar eller enheter
— samordning och fördelning av inkommande ärenden
— funktionen för central diarieföring, inklusive vård av närarkiv, gallring och iordningsställande av arkivhandlingar m.m.
— riktlinjer och föreskrifter i ADB-säkerhet, metoder och hjälpmedel i ADB-säkerhetsarbetet, säkerhetsskydd enligt säkerhetsskyddslagen (1996:627) och säkerhetsskyddsförordningen (1996:633)
— samordning av beredskapsplanering
— strategiska frågor som rör Tullverkets relationer med omvärlden, intern och extern information och relationerna till Tullverkets kunder samt utbildningsansvar i dessa frågor
— sammanhållande ansvar för informationsstrukturen och informationsflödena externt och internt
— expertorgan när det gäller framställning, publicering och distribution av tryckt och elektronisk information
— samordning av Tullverkets internationella engagemang
— hantering av Tullverkets delaktighet i gemensamma EU-program såsom Tull 2000 och Matthaesprogrammen
— samordning av Tullverkets bilaterala och multilaterala biståndsinsatser
— ansvar för planering och förberedelse inför officiella besök och internationella ledningsmöten samt dokumentation, uppföljning och utvärdering av dessa
— samordning av förberedelser och uppföljning av EU-revisioner
— sekreteraruppgifter och diverse administrativa göromål för generaltulldirektören, planeringsenheten i sin helhet, internrevisionsenheten och juridiska enheten samt enheten för verksstyrelsen
— ansvar för huvudkontorets bibliotek
— funktionellt förvaltningsansvar för det centrala diarieföringssystemet.


6 Enheten för internrevision

Internrevisionen arbetar i enlighet med förordningen (1995:686) om intern revision vid statliga myndigheter m.fl. samt Riksrevisionsverkets föreskrifter och allmänna råd. I arbetsområdet ingår
— utvärdering av Tullverkets måluppfyllelse samt kontrollsystem vad avser verksamhetens effektivitet, ändamålsenlighet och kvalitet
— granskning av verkets uppbörds- och redovisningsförvaltning och det stöd TDS ger åt denna förvaltning, t.ex. kvalitetsrevisioner av ITsystem
— granskning av den interna ledningskontrollen över verksamhet och ekonomi.


7 Juridiska enheten

I arbetsområdet ingår
— tillsyn över och rådgivning avseende verksamhetens bedrivande med hänsyn till rättssäkerheten
— rådgivning i juridiska frågor mot verket i dess helhet
— stöd för verket i dess helhet i processuella frågor i överklagningsärenden
— stöd för verket i dess helhet avseende befogenhetsfrågor och straffprocessuella frågor
— skadestånd och klagomål från trafikant angående fel eller försummelse vid tjänsteutövning
— beredning av ärenden som avses i 19 § verksförordningen (1995:1322) för personalansvarsnämnden
— prövning av tullregions beslut om kvarhållande av postförsändelse enligt 57 d § tullagen (1994:1550) samt 11 § lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen
— funktionen Tullverkets ombudsman
— samordning av verkets arbetsordning
— granskning av förslag till föreskrifter som skall utfärdas av Tullverket ur juridisk och formell synvinkel.


Denna författning träder i kraft den 1 juli 1999.

Genom författningen upphävs Generaltullstyrelsens föreskrifter (TFS 1999:7) och allmänna råd om arbetsordning för Tullverket samt Generaltullstyrelsens cirkulär (TFS 1977:28) om insändande till Generaltullstyrelsen av förteckningar över oavgjorda ärenden hos de lokala myndigheterna.